David Söderström från Sundbyberg var en av många hjältar på Vasaloppet. Hans tid blev 6.33,47.
Jag har hunnit med mycket under min tid som sportjournalist. Men det här var första gången jag bevakade Vasaloppet.
Och det var en upplevelse utöver det vanliga. För det här är verkligen en folkfest på skidor. Och hjältar är inte bara elitåkarna.
Det är alla 15 041 åkarna som stod på startlinjen i Sälen.
Alla kom visserligen inte i mål. Men ändå är jag imponerad av alla dessa människor som utsätter sin kropp för sådana påfrestningar.
Dessutom var det en stor glädje att se hur nöjda nästan alla var över att ha nått målet i Mora. Det fanns en sorts religiös upplevelse i många ansikten. Ett halleluja över att ha klarat det här kraftprovet.
Visst fanns det några som var totalt utpumpade och bara föll ihop i målfållan. Och andra som fick stöttas ut. Men de kom igen förvånansvärt snabbt och de nio milen verkade inte sätta några negativa spår. För det är bara att erkänna att det här är friskvård av bästa märke.
Och då inte bara själva loppet. Utan också att det stora flertalet också lägger ner timmar, dagar, månader och kanske till och med år, för att orka med utmaningen.
När det gäller elittävlingen följde jag den här på storbilds-tv i Vasaloppsmuseet som också var presscenter.
Jag tyckte att Markus Ottosson såg riktigt pigg ut och hoppades att han skulle lyckas vinna Vasaloppet som förste löpare från Skellefteå. Jalle Svensson har ju en andraplats.
Men när han var tvungen att gå upp i täten för att dra försvann förmodligen segerchansen. Samtidigt förstår jag Markus inställning. Han ville inte vara med och fightas om en andraplats. Han ville kröna sin långloppskarriär med en seger i Vasaloppet.
Nu blev han till slut 19:e man, 19 sekunder från segern.
Men Markus visade vilken stark stakare han är. Finns bara energin kvar att hårdköra ett år till så kan det mycket väl komma en seger 2019. Även om det är långt dit en dag som denna.
Jag är också imponerad av Klas Nilsson som gjorde sitt livs bästa Vasalopp med en 25:e plats. Han har inte alls samma ekonomiska resurser som åkarna i de största stallen. Inte heller tillgång till de professionella team som ska se till att materialet är i topptrim.
Ändå hade Klas bättre skidor än många av de åkarna. Och det är också kul på sitt sätt.
”Det fanns en sorts religiös upplevelse i många ansikten. Ett halleluja över att ha klarat det här kraftprovet.”