Som Norran kunde berätta igår så väljer Pontus Petterström att sluta med hockeyn. Nu ska han jobba som säljare på Eson Trading.
– Första kontakten tog för en månad sedan. Då hade jag inte bestämt mig om jag skulle spela eller inte. Jag åkte ut och träffade dem och de tyckte att jag var tillräckligt intressant att satsa på och då kände jag mer och mer att jag var klar med hockeyn, säger Petterström.
Var det jobbigt att ta beslutet?
– Inte speciellt. Mindre än vad jag trodde och mindre än folk i min närhet trodde. Det är familjen, mamma och pappa som varit nojiga. När man kommer upp i åldern så förbereder man sig mentalt och att det börjar ta slut. Nu känns det bara jäkligt kul att prova på något nytt. Man vet att när det är fredag så är det helg och jag får umgås mer med familjen.
Han känner att beslutet kom nära redan när han fick veta att det inte blev något med AIK.
– Nog försvann det lite glöd. Det var ju huvudalternativet och det jag ville, när det inte blev så kände jag att "orkar man verkligen bryta upp och flytta familjen?".
Fanns tankarna på spel utomlands?
– Delvis, men jag är så pass införstådd i min roll här och hurdan jag är som spelare. De bra kontrakten är svåra att få utomlands. Så är det. Det är mycket poäng utomlands och ska man sticka iväg i den här fasen av livet vill du tjäna en hacka och ha kvar lite när du kommer hem.
Locktoner fanns från SHL och Allsvenskan.
– Det har dykt upp något på slutet också men jag känner inte att det brunnit till riktigt. Så jag tog beslutet att lära mig något helt nytt och det första gången man blir nervös på 15 år. Det har pirrat när man spelat de stora matcherna. Nu är det något helt annat. Man är rookie i allt.
Han har spelat 556 SHL-matcher, har två SM-guld och två SM-silver.
– Jag känner mig stolt. Det måste jag nog säga. När man började hade man drömmar om NHL och har...
Men New York Rangers som draftade dig hörde aldrig av sig?
– ... nä, de har fortfarande inte hört av sig. Jag förstår ingenting, säger han och skrattar innan han fortsätter:
– Nä. Men det är klart att man är stolt och att man fick vara med och gå upp i gamla Elitserien och fått vara med och vinna SM-guld.
Se Pontus Petterström ta ut sin drömfemma med spelare han spelat medHan har varit med under större delen av storhetstiden. Han återvände från Linköping samma säsong som Skellefteå AIK tog sitt första guld sedan 1978.
– Föreningen hade tagit enorma kliv. När jag fick veta att de ville ha tillbaka mig så kändes det självklart från min sida. Jag visste hur stan var och hade trivts bra. Skellefteå hade varit i två finaler och jakten på att vinna lockade också. De var först med att träna riktigt hårt och sedan har alla andra lag tagit efter det. Sedan har det varit bra spelare och bra ledare.
Petterström fick ju avsluta karriären med ett C på bröstet.
– Det var jäkla ärofyllt. Jag fick ett samtal då de frågade om jag kunde komma upp på arenan och träffa tränarna. De frågade om jag hade funderat på någon som skulle kunna bli kapten och sedan frågade de hur jag skulle ställa mig till att vara det och jag sa absolut att jag kunde tänka mig det. En vecka senare så ringde de och sa att jag skulle bli det. Det var väldigt häftigt.
Spelmässigt avslutade han med ett bra slutspel där han fick avgöra matcher i sudden. Han fick helt enkelt bidra.
– Precis. Så känner man ju. En dag tar det slut. Jag fick spela mycket, vara hel och fräsch och göra skillnad. Man vill inte komma dit att de kastar ut en. Man vill ju bidra. Förra säsongen fick vi kriga för att vara topp 6. Till slut fick ihop det och att gå hela vägen till final som kapten var väldigt häftigt. Det måste jag säga. För det var utmaningar under året.
Vad har hockeyn gett dig?
– Mycket. Den har format mig till den jag är. Man har ju fått en del blåmärken och brutna ben. Hade aldrig bosatt mig här om det inte var för hockeyn. Jag har träffat min fru Anna och våra barn. Jag har spelat med många olika människor och härliga karaktärer så man fått suga i sig det mesta. Jag är glad att jag fått uppleva det jag fått uppleva.
Du är känd för ditt hjärta och att du alltid har gett allt.
– Det är något som blivit mer ju längre karriären gått. Jag tycker det är läckert att tömma sig själv och ge allt, och spela i lag där alla ger allt. Och se hur lång man kan ta sig.
Fansen har gett honom stöd och kärlek efter beslutet kom att han inte fick förlängt.
– Det är klart att det är häftigt. Jag har alltid känt att jag varit omtyckt. Jag har alltid försökt att göra mitt yttersta och det känns som jag fått gensvar. Det är klart att alla ryggdunkningar efter beskedet i våras och sommar värmer mycket. Det känner man också stolthet över.
De har fortfarande inte hört av sig. Jag förstår ingenting.