Tim Heed har hittat ett hem i Skellefteå.
Regnet faller från en klarblå himmel över Morö Backe när familjen Heed/Segerstedt tar emot i den helrenoverade villan på Stormstigen. Det är långt hemifrån för paret, men på ett något sätt har det ändå blivit hemma för Tim, Josefine och Colin.
Heed var supertalangen som tidigt fick chansen i Södertälje och SHL som 18-åring. Men i en mycket speciell roll.
– Det gick väldigt snabbt det året jag kom upp. Det gick sjukt snabbt, nästan för snabbt. Allt gick med mig i början och jag fick göra mitt första mål mot just Skellefteå. Men jag spelade nästan powerplay. I början tyckte man det var sjukt kul att bara vara uppe. Sedan blev det svårare och svårare. Jag kunde sitta en hel period och vänta på powerplay. Så blev det ingenting och så skulle man sitta och bli kall i periodpausen. Sedan skulle man gå in på blå och vara kylig. Då var man kall på fel sätt, säger han med ett skratt.
Han blev utlånad till Växjö från Södertälje. En säsong där han fick åka fram och tillbaka mellan klubbarna. Till kvalserien blev det väldigt speciellt.
– Båda lagen gick till kvalserien. Då vart jag tillbakakallad till Södertälje som åkte ur och Växjö gick upp. Så det var en märklig känsla. I Växjö spelade jag mycket, i Södertälje bara om någon blev skadad. Det var en konstig situation att flytta fram och tillbaka och i slutändan vara med i det lag som åker ut och inte i det lag som går upp. Det var tråkigt. Men det var det som det var och jag är glad att jag fick vara i Växjö och spela det året. Jag fick mycket förtroende och jag fick flytta hemifrån. Jag och Josefine flyttade ihop och hon lämnade allting och hakade på, det var vårt första steg i vår relation.
Josefine och Tim har varit ett par under hela hockeykarriären. Colin kom in lite senare.
Sedan hamnade Tim och Josefine i Malmö. Under Hugo Stenbeck-svängen. Malmö skulle mer eller mindre promenera hem Allsvenskan och ta klivet upp efter många profilvärvningar.
– Vi hade skyhöga förväntningar på oss. Statistiskt gick det okej för mig. Men utåt sett syntes det inte lika mycket när vi gick dåligt som lag. Vi fick väl ihop det strax innan kvalserien, men där sket det sig på en match.
Flyttåget gick vidare till Växjö igen. Då i SHL. Men även där fick paret flytta.
– Jag hann precis få ett heltidsjobb. Samma dag som jag skrev på kontraktet så kommer jag hem och då säger Tim att vi ska till Västerås. Så det var bara för mig att gå till jobbet med svansen mellan benen och säga att vi skulle flytta till Västerås, säger Josefine.
Tim var den säsongen utlånad från NHL-laget Anaheim. Men efter säsongen så bröts kontraktet.
– Vi kom gemensamt överens om att bryta kontraktet. Vi kände att det inte gick som det var tänkt. Jag var inte riktigt redo att åka över och de ville att jag skulle åka över. Då signade jag två år i Skellefteå och så här i efterhand är jag ganska nöjd med det. Det var här karriären vände.
Första året var tungt.
– Det började helt okej, sedan kände väl både jag och Skellefteå att det behövdes något mer för att jag skulle kunna spela på den nivån både jag och de hoppades att jag skulle kunna göra. Så det var ett tufft första år där också med mycket extraträning med många extratimmar i gymmet med Thomson och på cykeln. Så det var tufft. Jag började fundera på om jag skulle bli utlånad igen. Skulle jag kunna livnära mig på hockeyn? Kunde jag inte kunna ta mig längre? Det var svårt att hålla humöret uppe. Men mamma, pappa och Josefine pushade mig och sa att det skulle komma, säger Tim.
Men det blev ingen utlåning.
– Det var skönt. Vi trivdes ju otroligt bra här, säger Tim.
– Du fick ju en trygghet. Att folk verkligen trodde på dig. Att du fick självförtroende, säger Josefin.
– Jo, Skellefteå var beredda att lägga ner energi på mig för att det skulle gynna mig och dem i långa loppet och det är jag otroligt tacksam för. Nu i efterhand är man verkligen glad att man la ner alla de där extratimmarna.
Andra säsongen blev en succé. Det blev 37 poäng på 50 matcher och debut i Tre Kronor.
– Allt gick spikrakt uppåt, konstaterar han.
Han följde upp succén året efteråt och helt plötsligt dök NHL-chansen upp igen.
– San Jose kom ganska sent och hörde sig för. Det var under slutspelet.
Men då fanns det ytterligare en familjemedlem att tänka på.
– Då var jag höggravid med Colin och du hade ett år kvar på kontraktet i Skellefteå. Så vi började tänka, ska vi verkligen åka dit nu? Skulle vi åka dit med ett nyfött barn till ett helt nytt land? Vi funderade lite men fick sedan höra att San Jose har sitt AHL-lag i samma stad och det underlättade ju om Tim skulle få åka mellan, säger Josefine.
– Jag kände att både hockeymässigt och personligen att jag var redo att ta steget. Vi kändes stabila som par också. Det är klart att det är en stor omställning att få barn, men det gick jättebra och det har hjälpt mycket att vi haft Melker och Denise där, säger Tim.
För Tim och Josefin bor i samma lägenhetskomplex som Melker Karlsson och hans fru Denise i San Jose. Där bor också Marcus Sörensen och hans tjej Belinda.
– Vi är ofta på långa bortamatcher, upp till två veckor. Då vet man att tjejerna har det bra. De har varandra och skulle det vara något så är de en minut från varandra, säger Tim.
– Man har alltid varandra och det spelar en stor viktig roll. Jag är superglad att jag har dem, säger Josefine.
Båda två kommer från Södertälje. De började dejta i gymnasiet och har hållit ihop sedan dess. Men när de skulle bestämma var de skulle bo så valde de Skellefteå.
– När vi fick Colin kunde vi inte bo hos föräldrar och kompisar. Vi funderade på om vi skulle bo i Skellefteå eller i Södertälje. Vi satt borta i USA och tittade på Hemnet och då dök det här upp, säger Tim.
– En arbetskompis kille och hans bror åkte och kollade och skickade bilder och vi såg potential så budade vi på det och fick det. Vi kanske inte ville till Morö Backe just, men det är ett bra område. Tryggt och bra, säger Josefine.
Morö Backe är ett bra område för Colin att växa upp i enligt mamma Josefine.
Hockeymässigt är det bäst för Tim som tränar med alla de andra utlandsproffsen och Stefan Thomson under sommaren.
– Sedan hittade Tim och jag vårt gemensamma umgänge här och trygghet. Och man kanske hittade sig själv mer när man kom upp hit, säger Josefine
– Det är en helhet. Träning, staden och många som är i samma sits, säger Tim.
– Jag trivs väldigt bra här upp och det har du Tim också gjort. Det finns nog inget klockrent svar. Det är väl bara att vi trivs så bra här. Det är ett bra ställe för barn att växa upp på, fyller Josefine i och fortsätter:
– Vi har bott i Södertälje som är nära Stockholm. Vi har bott i Malmö och i Västerås. Det är ganska stora städer. Du behöver inte en biosalong extra eller ett jättestort köpcenter för att det ska bli roligt. Det är kompisar och gemenskap som man söker och gör en lycklig på riktigt. Det är nog därför man vill bo här.
– När hockeyn och det sociala började fungerade så bra så hittade vi som familj också ett lugn och trygghet och en fast punkt, säger Tim.
Till veckan åker de tillbaka till USA och lämnar villan på Morö Backe. En ny NHL-säsong väntar.
– Jag vill spela ännu mer än vad jag gjorde förra året. Jag har inställningen att jag vill göra ett större intryck.
Sonen Colin har redan börjat lära sig ord på engelska.
Det är den sista sista säsongen på kontraktet.
– Jag vill gärna stanna i så många år som det går. Sedan styr hockeyn mycket. Om det inte skulle gå som man vill där borta så får man se var man hamnar. Om det bli Sverige eller något annat land. Skellefteå kanske inte vill ha en tillbaka. Så då får man se var man hamnar. Man kanske hamnar på ett annat ställe i Sverige där man trivs. Men just nu så trivs vi väldigt bra här och det här känns som hemma, säger Tim.