Selian Aho väljer samma väg som brorsan Sebastian.
Skellefteå AIK:s damer premiärspelar mot Luleå i kväll. Det är ett lag där väldigt mycket är nytt. Poängdrottningarna Emelie Jönsson och Henriette Sletbak har slutat och in har slovakiska duon Tatiana Istocyova och Janka Hlinkova kommit. Bland annat.
Dessutom så finns det en ny Aho i Skellefteå AIK, Selina. Som kommer från en hockeysläkt utöver det vanliga. Storebror Sebastian spelar i AHL/NHL, äldsta brodern Samuel har tidigare spelat för Vännäs. Stora syster Selma har tidigare spelat i HV71 – men var i somras tvungen att lägga av efter hjärnskakning, lillebror Simon spelar i Växjö Lakers U18 och kusinen Pekka Tuokkola har spelat i Färjestad och har dessutom ett par landskamper med finska landslaget på sin CV.
– Det är väldigt många att hålla reda på, säger Selina och skrattar.
– Det är som "jaha, nu spelar han där eller är tränare där". Men man håller lite koll ändå. Och på syskonen håller man ju koll.
Samtliga syskonen är eller har varit backar.
– Ja. Yngsta brorsan Simon var forward – men plötsligt blev han back. Jag vet inte varför det blivit så. Jag vet faktiskt inte ens själv varför jag blev back.
Alla är fortfarande aktiva utom storasyster Selma.
– Vi hann spela en halv säsong tillsammans i HV71. Det var tråkigt. Men nu kämpar hon först och främst för att komma tillbaka till ett normalt liv.
Selina kommer närmast från spel i HV71. Det är skillnader på spel i SDHL och Damettan.
– För det första så är det ju färre lag i norra serien. Man möter motståndarna väldigt ofta. Sedan handlar det ju mest om farten. Det är stor skillnad där. Man har inte alls samma tid i SDHL som i ettan.
Att hon nu hamnar i Skellefteå är ingen slump.
– Jag var där och besökte klubben innan jag gick till HV. Jag fick ett väldigt bra intryck. När jag nu kände att jag behövde något nytt så var det som om någonting i mig drog mig till Skellefteå.
Därmed valde hon bort moderklubben Björklöven.
– När det var aktuellt så hade de ingen tränare och knappt några spelare. Det är ju först nu de fått ordning på det. Så Skellefteå kändes mer stabila.
Nu är hon del av ett rätt nytt lag. Ett lag som hon har bra koll på.
– Jag spelade ju med Malou Berggren och Tindra Holm i U18-landslaget och med Miranda Dahlgren. Sedan är spelarna mest från länet och jag har spelat med många i Stålbucklan och det känns tryggt. Sedan har jag spelat med Tatiana Istocyova i HV71 också.
Hon har tidigare varit en defensiv back. Något hon vill ändra på.
– Nu vill jag gärna bidra med offensiven och leverera på den sidan av isen också.
Hon är glad att det äntligen kör igång. Något som tränaren Kajsa Östlund håller med om.
– Det känns kul att köra igång och spela om poäng. Vi har haft en lång försäsong – en månad längre än alla andra. Samtidigt är det en större möjlighet att vara förberedda. Vi har haft bra variation på matcher och fått möta nytt motstånd, två riktigt bra SDHL-lag, varit med i ungdomscuper och mött killag och alla har utmanat oss på olika sätt, säger Kajsa.
Det är tolv spelare som försvunnit och nio spelare är nya.
– Vi har haft bra kontinuitet i träning och gruppen känns bra. Tjejerna som är kvar har tagit stora steg, både mentalt och fysiskt, och de nya har kommit in bra och lyft verksamheten, säger hon och fortsätter:
– Det är mycket nya spelare – nästan ett nytt lag. Men stommen är kvar. Vi har ett betydligt hungrigare lag och jämnare lag. Men det är klart att det är nya utmaningar som väntar för gruppen.
Kommer ni att sakna poängdrottningarna Jönsson och Sletbak?
– Man kan inte tänka så. Spelare väljer att sluta, så är det. Vårt fokus ligger på de spelare som vi har i truppen. Vi vill utveckla dem och bli bättre och bättre under säsongen. Vi ska vara som bäst i ett eventuellt kval.
"Nu vill jag gärna bidra med offensiven och leverera på den sidan av isen också"