Han blåser, bra. Men varför springer han bort ifrån situationen? Bör han inte dela ut en varning för hands? Det är bäst att jag påminner honom: "Bör du inte dela ut ett gult kort för det där?". Oj, han hörde mig visst inte. Det är bäst att jag skriker det: "HUR KAN DU INTE VARNA FÖR DET DÄR?". Eftersom han nu har gjort en u-sväng och springer emot mig så antar jag att han hörde min vädjan, vad skönt. Men varför ser han så arg ut? Och varför gräver han i bakfickan? Inte ska han väl…?
Jo det skulle han. Och det gjorde han. I omklädningsrummet efteråt förundrades jag över att jag fortfarande bryr mig så mycket, tillräckligt mycket för att inte kunna kontrollera min passion. Det är en underlig sak att bli utvisad, att inte få vara med mera, speciellt för en spelare vars naturliga skörhet inte tillåter honom att vara en buse. Processen i ens huvud kan bara beskrivas som panik, och en vägran att tro att det är sant. Under promenaden bort från planen smög sig ilskan fram. Ett stort tack går här ut till IK Frejs matcharrangörer som försäkrade mig om att jag hade gjort en bra match fram till utvisningen. Med de orden räddade ni ert omklädningsrum från totalt fördärv. Taktiskt.
Jag har spelat fotboll i nästan 20 år nu. Ändå överrumplas jag av dessa situationer, som försätter mig i ett tillstånd jag redan upplevt tusen gånger under min karriär, men som varken går att förutspå eller förhindra. Jag kan bli frustrerad över det. Samtidigt ger det mig ett visst välbehag att veta att jag fortfarande har sådan passion för en sysselsättning jag lägger ned så otroligt mycket tid på. Det kan nog vara relevant att lyfta blicken, förbi fotbollen, och dra en parallell till livet i stort. Passion är en kritisk ingrediens, oavsett vad man gör, en känsla som ibland, till exempel i helgen, sätter käppar i hjulet, men som i de allra flesta fall ger oss det driv vi behöver för att utvecklas. Jag kan ännu inte svara på om livet, i framtiden, kommer att visa ut mig eller blåsa frispark i min fördel. Allt jag vet är att passionen är en del av mig, och att jag är stolt över det.