Hovet i Stockholm bjuder verkligen på fin hockeystämning. Djurgårdsklacken är utan tvekan bra. Även om det fanns ett AIK på banan som till stora delar fick tyst på hemmafansen redan i början av matchen. Och då hördes faktiskt den stora AIK-klacken bäst. Jag skulle tippa minst 1 000 av de 7 629 var svart-gula supportrar.
AIK inledde nämligen första perioden i ett närmast ursinnigt tempo. Det var fart och fläkt, det var helt enkelt AIK-hockey när den är som bäst.
Radions expertkommentator Lars-Gunnar Jansson sa samma sak. Han gick så långt att han pratade om klasskillnad i första pausen.
Det var egentligen bara en sak som saknades, de riktigt vassa avsluten. Rob Schremp och Arvid Lundberg hade till exempel jättelägen men inte den där riktiga skärpan.
Det var Erik Andersson som gjorde det enda målet. Och det är ju också på något sätt typiskt. Det var nämligen Eriks första fullträff den här säsongen.
Enda gången Djurgården hade lite tryck när det fick spela powerplay. Då fick inte AIK ut pucken och Erik Hanses fick istället kliva fram med några vassa räddningar.
Samtidigt gav det förstås självförtroende för AIK som inte direkt är seriens bästa lag i numerärt underläge statistiskt – snarare tvärtom.
Boxplay
AIK höll trycket i andra perioden. Och klarade också av sitt boxplay betydligt bättre än i första perioden. Killarna hann till och med byta trots att det alltid är längre till avbytarbåset i andra perioden.
Däremot är målskyttet något som måste förbättras.
En symptomatisk situation var i ett powerplay där Kirill Kabanov hade två bra lägen men inte fick snedträffar som på fotbollspråk kallats träben.
Detta fastän ryssen egentligen har en utmärkt skotteknik.
Och i tredje perioden var det Daniel Widing som hade en riktig rundpallare utan träff. Det känns nästan som att killarna spänner sig i skottögonblicket.
Oförmåga
Och gör man inte mål går det ofta som det går. Nu kunde Mikael Samuelsson kvittera med bara 15 sekunder av matchen då Djurgården fick spela sex mot fyra. För naturligtvis skulle AIK avgjort den här matchen långt tidigare med normalt målskytte.
Djurgården kunde dessutom avgöra i förlängningen. Robin Alvarez avgjorde med ett friläge.
Att sedan domarna föll för hemmatrycket i sista perioden är inte heller mycket att säga om. Men huvudanledningen till förlusten är ändå oförmågan att sätta pucken i nät.