Oscar Möller är en av spelarna som verkligen har bestämt sig. Han leder just nu Skellefteå AIK.
Efter en perfekt, jo, den var faktiskt perfekt, insats på Hovet i lördags så följde Skellefteå AIK upp med raka motsatsen hemma i Skellefteå Kraft arena.
Överraskande?
På ett sätt var det så. På ett annat sätt inte.
Väldigt överraskande då tränare och spelare efter matchen insåg exakt vad man han gjort rätt i matchen och berättade glatt att man nu skulle fortsätta så. Vilket man absolut inte gjorde.
Men inte överraskande då säsongen sett ut precis som den nu gör. Skellefteå AIK går in och gör en fantastisk insats för att matchen efteråt göra en väldigt blek insats.
Så då är frågan varför? Här är svaren betydligt fler.
För det första så är laget kanske inte bättre än att man tar sig till en kvartsfinal. Säsongen har tydligt visat att AIK inte är ett topplag.
För det andra så verkar fokusen vara extremt svajig hos många. I hemmamatchen i måndags så visste man att man skulle vara snabb med pucken i egen zon och välja enkla lösningar. Man visste att man skulle få ner farten och kliva högt på Djurgårdspelarna så de inte skulle kunna komma in i anfallszon med fart. Man visste också betydelsen av att inte göra enkla misstag. För alla dessa tre faktorer har och verkar fortfarande vara, de tre faktorer som gör AIK till ett så mycket sämre lag.
För det tredje så har fokusen på att göra rätt saker ofta försvunnit under säsongen. Trots att vi nu är inne i den viktigaste perioden under säsongen så är dessa tendenser tydliga. Konstigt då vi nu är inne i perioden då det faktiskt ska delas ut en Le Mat-pokal. Det är helt okej att svaja i en hemmamatch mot Rögle då du vunnit fem raka matcher. Men nu är det allvar och då måste du befinna dig på plats med alla dina hjärnceller i alla situationer. Annars blir det ett bottennapp likt den andra kvartsfinalen.
För det fjärde. Under grundserien så har laget ofta följts åt i sin prestation. Har man gjort en bra match så har alla plötsligt varit fokuserade. Har man gjort en dålig match så har de flesta fallit ur ramen. Lite så nu också, med några undantag, men mer om det senare.
Negativt? Ja, kanske, men också sanningen.
Men... och det finns naturligtvis ett men i sammanhanget. Skellefteå AIK har naturligtvis alla möjligheter att gå vidare från den här kvartsfinalserien. Detta trots 3–6 på hemmaplan.
Det kommer att handla om att spelare och ledare påminner varandra hela tiden om vad som kommer att krävas. Den snabba hanteringen av puck när Djurgården sätter sin hårda press i AIK:s zon, den höga och effektiva press som förstör Djurgårdens snabba spel och framför allt, minimera de där misstagen som förstörde senast. Kort sagt, det är dags att bestämma sig vilken typ av säsong man vill summera. Ett tråkigt uttåg i kvarten - eller en lång fin vår.
En som har bestämt sig är Oscar Möller, den nye kaptenen, som har haft en bra form under en längre tid och visar tydligt med sin närvaro att det är allvar. En annan är Robin Alvarez som har blivit den spelare han värvades för att bli, en tung och tuff forward som ger stålet. Bud Holloway är kanske är det bästa exemplet. Holloway spelar för ett nytt kontrakt och är mer påkopplad nu än under grundserien och har så varit, precis som Möller, under en längre tid. Det är oerhört viktigt att det finns sådana här spelare så går före och visar vad som gäller.
Matchserien går vidare i ett fullsatt Hovet i kväll (jag utgår från det) och i morgon bitti så kan AIK återigen vara i samma läge som i måndags. Det vill säga i förarsätet. Då gäller det att inte göra samma fel igen och hitta fokusen som uppenbarligen krävs.