"Bara att ta tjuren vid hornen"

2004 gjorde Kågedalens RF:s ryttaress sitt första VM, och efter det har tävlingarna avlöst varandra. Men trots det har hennes liv inte gått på räls. Hör Eva Lindströms berättelse om både med- och motgång.

Eva Lindström.

Eva Lindström.

Foto: Eva Lindström.

Sport2014-10-03 11:30

Idag reser Eva Lindström mot ett nytt äventyr och milstolpe i sin karriär. Lastbilen, som lämnade Kusmark 07.30 i morse, är på väg till Örebro där Eva och hästen Nästor ska göra debut på dessyrbanan för funktionsnedsatta.

Men även om helgens SM-tävling är duons första start när det handlar om ridningens dressyr, och inte körning som vanligtvis är duons paradgren, så är Eva inte helt ovan.

– Innan jag skadade mig och började tävla som funktionshindrad så tävlade jag inom dressyr. Men det var väldigt länge sedan sist, säger hon och ler.

Så förberedelserna har varit många och långa för Eva, som i våras valde att sadla om och satsa på ridningen istället för körningen – i alla fall för ett tag.

– Jag bestämde mig efter att jag fick veta att Sverige inte skulle skicka något lag till VM för funktionshindrade i somras, berättar Eva, som dock haft tuffa sista förberedelser inför SM.

– Med en vecka kvar fick jag veta att jag var tvungen att träna in tre helt nya dressyrprogram eftersom jag antingen hade missuppfattat informationen fel eller fått fel information när jag bytte klass i våras.

Hur kändes det att få det beskedet?

– Oj, det var oerhört tufft och luften gick ur mig. Jag hade ju tränat på de här tre programmen hela sommaren, och nu fick jag en vecka på mig att träna in nya, suckar Eva.

Men de som känner denna 56-åring vet att hon inte är en person som ger upp i första taget.

– Det var bara att ta tjuren vid hornen och gilla läget. Jag har fått otroligt mycket hjälp under vecka och jag är evigt tacksam för allt.

På tal om motgångar så är som sagt Eva van att tackla dem. En av de största motgångarna i livet var när hon 34 år gammal blev otäckt sparkad av en häst – en spark som höll på att kosta henne livet.

– Men jag klarade mig och läkarna sa att jag mest troligt inte skulle kunna gå eller prata.

Men stark som hon är har Eva motbevisat de tuffa oddsen. Det som lever kvar efter olyckan, förutom minnena, är en förlamning i höger arm samt en droppfot på höger sida.

– Jag lever och kan klara mig själv, och det är det viktigaste, säger Eva.

De senare åren har dock nya olyckorna avlöst varandra. 2008 avled Evas favorithäst Hanno efter en högst ovanlig bakteriesjukdom. Ett par år därefter avled dessutom hennes nya häst, Calippo, efter en plötslig stroke.

– Det har varit oerhört tufft och jag kan fortfarande gråta när jag tänker på de här sakerna, säger hon känslosamt.

Dessutom var Evas nuvarande häst Nästor nära att stryka med för en tid sedan.

– Han hade kolik och magen strejkade totalt. Han kunde inte ens gå och föll då bara ihop, säger Eva och fortsätter:

– Men som tur var fick min stora stöttepelare i livet, Erika Johansson, igång magen på Nästor genom att beta och longera han om vartannat. Det tog tid men han levde över, och jag är så otroligt glad för det.

Som sagt, Eva har haft en hel del motgångar i sitt 56-åriga liv – motgångar som hon fått tackla, men som aldrig stoppat henne.

Och i morgon börjar som sagt nästa kapitel i hennes karriär när SM-debuten i dressyrklassen för funktionshindrade drar igång.

– Målet är att delta, det är det absolut viktigaste. Och trots att det varit lite struligt inför tävlingen så känner jag mig beredd. Det ska bli jätteroligt, avslutar Eva.

LADDAD DUO. Eva Lindström och Nästor gör idag debut i ridningens dressyr. På plats i Örebro finns vännen Helena Törnelius till hjälp. "Jag hade inte fixat det om inte hon ställde upp", säger en laddad Eva.
LADDAD DUO. Eva Lindström och Nästor gör idag debut i ridningens dressyr. På plats i Örebro finns vännen Helena Törnelius till hjälp. "Jag hade inte fixat det om inte hon ställde upp", säger en laddad Eva.
Eva Lindström.
Eva Lindström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!