Linköping 2014-11-15 Ishockey SHL Linköping - Skellefteå : LHC 48 Daniel Rahimi i kamp om pucken med Skellefteå 20 Erik Forssell (Foto: Stefan Lindgren, Pic-Agency Sweden) Nyckelord: lhc, linköpings hc, skellefteå aik, saik, shl
Men den här gången satt det extra långt inne. Brynäs var bättre än AIK under 40 minuter och höll på att få de regerande mästarna på fall.
Men istället för nytt liv i serien plockade AIK fram sin enorma styrka, bredd och slutspelsrutin. Först gjorde Erik Forssell en Erik Forssell och kvitterade till 2–2 i spel fem mot fyra. Därefter klev Daniel Widing fram och rakade in 3–2-pucken i förlängningen – mot sitt gamla gäng.
Visst kan man tycka synd om Brynäs. Gävlelaget har gjort tre riktigt starka insatser och med lite flyt hade man kunnat ha en ledning i kvartsfinalserien.
Det handlar däremot om mer än att ha otur. Att inte kunna förvalta sitt spelövertag till mål och resultat är ofta ett bevis på att den sista spetsen och tyngden saknas.
I gårdagens match stod Markus Svensson för den yttersta spetsen i AIK. Burväktaren har nu stått för tre kanoninsatser i årets slutspel och är hittills lagets viktigaste pusselbit.
Förra säsongen var Svensson en av många spelare som låg bakom AIK:s andra raka guld. Om föreningen återigen får lyfta bucklan fram mot vårkanten så har den sympatiske målvakten mest troligt spelat en ännu större roll.
Det kommer krävas. Precis som i den här matchen.
Svensson deltar i sitt tredje slutspel med Skellefteå. Han har således fått vara med på klubbens fantastiska resa, vars mäktiga slutspelfacit växte sig allt starkare efter måndagens suddenseger.
AIK har nu 27 vinster och tre förluster i sina tre senaste SM-slutspel. Det är ett mäktigt facit samtidigt som det också är en förklaring till varför AIK kan behålla lugnet och kylan och dra längsta strået i matcher likt de mot Brynäs i årets slutspel.
*****
I den andra perioden tände den här serien till ordentligt. Den stora anledningen till det var domarna, som helt plötsligt valde att sluta använda sina pipor – åt båda hållen.
Brynäs drog fördel av det genom att snabbt anpassa sig till den nya domarnivån och således reta upp Skellefteå.
I det skedet av matchen visade AIK upp en svagare sida av sitt annars solida lag. Brynäs fick AIK dit man ville, det vill säga ofokuserade och slarviga.
Men på något sätt är det uppfriskande att se att även Skellefteå AIK går att rubba – i alla fall i delar av matchen.
Efter slutsignalen i samband med AIK:s segerjubel blev det bråkigt. Egentligen inget mer än frustration i kombination med vild glädje.
Att inte kunna förvalta sitt spelövertag till mål och resultat är ofta ett bevis på att den sista spetsen och tyngden saknas.