CHL är inne på sin andra säsong. Den första säsongen blev väl sådär. När något nytt växer fram är det alltid lätt att se bristerna och tillkortakommandena. Bara det faktum att ligan ägs av ett gäng utvalda klubbar är en sak som inte känns helt perfekt.
Samtidigt, om det är den bästa vägen att gå för att bygga en europaliga, får man se mellan fingrarna.
Hockeyn behöver den här europaligan. Men det krävs tålamod. KHL står vid sidan om och tittar på. Orkar CHL jobba kommer KHL-lagen på sikt att bli intresserade av att vara med. Det är förstås cyniskt, men sanningen är ju den att det måste finnas en vinning med att delta på ett eller annat sätt.
Det finns däremot några saker som CHL-organisationen måste ta itu med så fort som möjligt:
* Sheffield kunde inte spela första matchen hemma mot Frölunda. De hade ännu inte någon is i sin hall. Det är förstås ett inslag som inte ska inträffa i en Europaliga.
* Ifjol var det många lag, bland annat Djurgården, som valde att ställa över sin bästa spelare. Med tanke på att Djurgården också är delägare av ligan är det ju oseriöst ur två aspekter.
* Ligan måste bli mer offensiv i sin marknadsföring. Ligan själva är riktigt svaga att bygga upp intresset.
* Inför ett kval för lingonlagen. Det ska inte behöva bli tvåsiffrigt i gruppspelen, även om det är charmigt och lite exotiskt med att lag från Skottland finns med.
Årets CHL-äventyr för AIK har varit spännande på många sätt. Både i Slovakien och Tjeckien är hockeyintresset stort, även om KHL har trängt in och fått andelar av intresset. De inhemska ligorna är fortfarande starka och hypen kring hockeyn i Nitra var fantastiskt. En lokal journalist berättade att laget i stort sett alltid har utsålt till sista plats och att det var så även när laget var långt ifrån toppen.
CHL-äventyret har fått en nära nog perfekt start. AIK är på väg uppåt rejält. Matchen i Liberec är ett mycket tydligt tecken på det. Att nolla det storsatsande laget på deras hemmaplan var strakt. Det ger framtidstro inte minst för AIK efter den här häftiga resan.