Efter elva minuters spel hade hemmalaget Modo inte skjutit ett enda skott på Markus Svensson i Skellefteå AIK-kassen. Det var en spelmässig överkörning från AIK:s sida samt en fingervisning på varför det inför matchen skiljde 14 poäng mellan lagen. I det läget satt en hel hemmapublik i Fjällräven Center och gapade. De regerande mästarna hade show och en 2–0-ledning, som var i underkant.
Men när Arvid Lundberg fick en puck från Oskar Sundqvist, som inte gick under kategorin "kompispass", så tog Modoveteranen Per-Åge Skröder vara på AIK-slarvet och forcerade in reduceringen till 1–2. Det var Modos första skott i matchen, och för att göra AIK:s övertag ännu tydligare så hade hemmalaget, fram tills dess, inte haft ett anfall längre än ett par sekunder.
Efter att Mikko Lehtonenprickat in 3–1 i numerärt överläge så var det Sebastian Ahos tur att bjuda på ett baklängesmål. Nu var det ett oturligt felskär som låg bakom den fadäsen, men lika fullt så fick Modo en ny och oförtjänt väg in i matchen.
Och efter en medioker andra period, av båda lagen, så var AIK återigen på bjudhumör i inledningen av tredje. Vid ett par tillfällen stod laget för några riktigt galna passningar i egen zon – felpass som var nära att ta Modo till likaläge i matchen.
Nu redde AIK ut den korta stormen och inledde istället en offensiv show i matchens sista 15–16 minuter. AIK fick då välförtjänt utdelning och visade då prov på vilken offensiv kraft som laget besitter. Den här dagen var det Pär Lindholm och Patrik Zackrissons kedja som var klart vassast och låg i framkant i den offensiva showen.
Och lyckas bara laget hålla en lagom hög utdelning framåt samt minskar de onödiga misstagen, ja då blir AIK svårstoppade i vinter.
Det har varit en hel del frågorkring Skellefteå AIK:s spel i numerärt över- och underläge den här säsongen. En utan tvekan befogad frågeställning eftersom spelet i dessa avgörande spelformerna stundtals varit riktigt svagt.
I gårdagens match började de nya formationerna i powerplay att hitta sin form. Det finns skicklighet i massor utspritt på de tio spelarna. Samtidigt fick laget hålla tätt i boxplay, vilket nog var minst lika viktigt som den offensiva utdelningen framåt. Däremot finns det en hel del kvar att jobba på i denna defensiva spelform.