Peter Helsing är kanslichef i Bureå och har självt spelat i klubben i massor av år.
– Jag var ju en sejour i Myckle och en i Rönnskär. Men annars har jag spelat i Bureå. Och nu när du frågar så räknar jag ut att det blev 17 säsonger i klubben. Det var mer än jag trodde.
Helsing har med andra ord spelat på Tallbacka åtskilliga gånger.
– Visst är det med vemod som jag säger adjö till något som känns som en gammal vän. Den 10 augusti sätts spaden i jorden och då försvinner Tallbaka för alltid.
– Men det var faktiskt lika sorgligt när vi tvingades lägga ned A-laget för herrar i år. Det är ett lag som funnits sedan 1919.
Som ledare
Helsing har förstås massor av minnen från sin tid som spelare. Men det är faktiskt som ledare han upplevde sin största framgång.
– Vi spelade i dåvarande division III 2005. Vi hade ett fantastiskt bra lag med spelare som Niclas Kauppi, Peder Jonsson och Peter Heikkinen. Och de kommer ju alla tillbaka när vi kör vår avtackning av Tallbacka.
– Ett annat minne är när Sunnanås målvakt Åsa Berglund stod en match för herrarna och gjorde det på ett fantastiskt bra sätt.
Peter var ju själv målvakt under sin aktiva tid så han vet vad han talar om.
När det gäller nostalgimatchen för Bureå Legends mot Sunnanå/Bureå så är det Peder Jonsson som fungerat som kontaktman.
– Det har inte varit några problem med att få ihop lag, vi är minst 20-25 spelare och det lär säkert behövas med tanke på vår ålder.
Vaktmästare
Peder är ju också Bureåkille och har många minnen från Tallbacka.
– Min pappa Kalle Jonsson var dessutom vaktmästare på Tallbacka och det var verkligen hans skötebarn. Vi fick knappt beträda gräset. Så vi fick åka dit i smyg på nätterna för att kunna träna, säger Peder och kan inte låta bli att skratta.
Bureå kommer nästa år att få en konstgräsplan istället för naturgräset.
Visst är det med vemod som jag säger adjö till något som känns som en gammal vän.