Carl Heath pratade om propaganda och desinformation samt tipsade om  – en plattform som hjälper dem som vill anmäla näthat.
Carl Heath pratade om propaganda och desinformation samt tipsade om – en plattform som hjälper dem som vill anmäla näthat. Foto: Jonas Nilsson

Vill mota avigsidorna som utmanar demokratin

Propaganda, desinformation och näthat följer i teknikutvecklingens spår. Men hur stoppar vi splittring och får till ett bra och öppet demokratiskt samtal? På onsdagen fick lokala politiker, tjänstepersoner och journalister komma med förslag.

Vad ger ett bra demokratiskt samtal och bygger en stark demokrati? Det var ämnet för en föreläsning och workshop som hölls i Skellefteå på onsdagen av forskaren Carl Heath.

Arrangemanget är en del av en nationell satsning på medie- och informationskunnighet, på uppdrag av regeringen. Anledningen är att det sker stora samhällsförändringar, inte minst genom den tekniska utvecklingen – på gott och ont.

Det kan vara svårt att avgöra vad som är sant i ett flöde av information, vem som står bakom den och vad avsikten är.

– Det finns avigsidor som innebär utmaningar för samhället, säger Carl Heath, som ansvarar för utredningen.

I och med de förbättrade tekniska förutsättningarna kan man i dag nå ut bättre och nå långt med sitt budskap, sin propaganda eller desinformation, vilket kan påverka det demokratiska samtalet och demokratin i slutänden. Och det handlar inte bara om politiska budskap – utan även utsagor om exempelvis vaccination och 5 G som skapar oro.

Carl Heath nämner även Robert Muellers utredning som visade att rysk propaganda påverkade valet i USA 2016.

Hot och hat

I uppdraget ingår "att arbeta med insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat".

Det sistnämnda påverkar också demokratin då det drabbar politiker och journalister. Enligt en undersökning från Brå har var fjärde förtroendevald varit utsatt för hat, hot och våld. Politiker på plats vittnade om allt från hotfulla brev till att personer valt bort politiken på grund av hot. Var fjärde journalist har också varit utsatt – vilket kan påverka den journalistiska bevakningen.

– Det är klart att vi ska kunna stå ut med kritik, men det är en svår gränsdragning mellan kraftig kritik och när det går över till hat, sa Lorents Burman (S), kommunalråd.

Carl Heath konstaterade att det är ett jättestort problem, men ville även nyansera saken.

– I grunden är demokratin rejält stark i Sverige. Vi har ett högt valdeltagande, ett starkt civilsamhälle och starka institutioner, som har hög tillit.

Sämre kunskaper

Syftet med turnén och hela utredningen är att kartlägga, analysera och lägga förslag till åtgärder. Deltagarna på onsdagens workshop fick lämna sina egna reflektioner över vad som kan förbättra det demokratiska samtalet. Sammanlagt besöks ett 40-tal kommuner.

Utredningen ska vara klar först i oktober 2020, men sedan den startade för ett år sedan har utredarna gjort några iakttagelser. Det sker positiva satsningar när det gäller det demokratiska samtalet inom skola, bibliotek, i medier och i civilsamhället. Det råder ett fokus mot barn, men de som sysslar mest med näthat och även behöver mest stöd med att utröna vad som är sant och falskt är äldre.

– Där finns ett stort kompetensbehov och det är en utmaning, säger Carl Heath.

Tips om du funderar på att dela saker på nätet

"Om du ser någonting på nätet som gör dig väldigt upprörd, fundera ett varv innan du delar: Är det här korrekta uppgifter, var kommer det ifrån, är det någon som tjänar på att jag känner så här och vem är det?"

Mikael Tofvesson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Anmäl till Mediaombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut