Här ser du ett urval av klass 5- och klass 6-vägar i Västerbotten.
Bara några mil utanför Umeå slingrar sig landsvägar mellan glesbygden. Många är beroende av dem för att ta sig till jobb, affär och för att lämna barnen på skola och förskola. Men, inom en tolvårsperiod kommer dessa vägar få allt sämre kvalité.
I Norrlands inland har befolkningen länge klagat på de dåliga vägarna.
– Vägunderhållet, när vi pratar grusväg, är så vansinnigt så att man börjar fundera om Trafikverket ens har kompetensen kvar för att sköta grusvägarna. På vår väg vid Dikanäs har man inte gjort någonting på 15 år, säger Sten-Owe Wästerlund som är fast boende i Matsdal, Vilhelmina kommun, till VK.
Den 30 november 2021 lämnade Trafikverket sitt förslag till nationell transportinfrastrukturplan 2022 till 2033. Regeringen beslutar sedan om innehållet i planen som revideras vart fjärde år.
I den underlagsrapport Trafikverket tagit fram, har alla Sveriges statliga vägar delats in i sex olika kategorier. I rapporten står det:
”För Vägar som är viktiga för landsbygden (vägtyp 5) och Övriga vägar (vägtyp 6) kommer en snabbare tillståndsförsämring av det strukturella tillståndet att ske under planperioden. Det kommer även ske en snabbare försämring av det strukturella tillståndet på Övriga för näringslivet viktiga vägar (vägtyp 4) men bärighetssatsningen bidrar till att försämringen inte blir lika stor som på vägtyp 5-6.”
– Ja, pengarna räcker ju inte till hela vägnätet, då blir man tvungen att prioritera. Man kommer prioritera alla vägar mer eller mindre, men de är vägtyp 5 och 6 som ger minsta samhällsekonomiska nytta om man ska utgå från det, säger Lennart Kalander, chef på avdelningen för nationell planering på Trafikverket, och fortsätter:
– Alltså minsta nyttan för samhället eftersom det är färre trafikanter på de vägarna.
Lennart Kalander.
I Sverige finns det cirka 10 000 mil statlig väg, varav cirka 950 mil landar i Västerbotten. Över 50 procent av de statliga vägarna i Västerbotten kommer att bli drastiskt sämre de kommande tolv åren. Det handlar om cirka 507 mil väg, varav 211 mil hamnar under vägtyp 5 och 296 mil under vägtyp 6.
– Det innebär dock inte att alla vägar kommer få sämre standard. Man kommer göra åtgärder även på de vägarna. Men om man ser till helheten och kollar på vägarna som ett kollektiv, då kommer det att bli sämre genom att man inte har mer medel, fortsätter Lennart Kalander.
Mattias Söderlund, biträdande avdelningschef på ambulanssjukvården i Umeå, säger att dåliga och skadade vägar påverkar patienterna.
När det kommer till prioritering av de olika vägtyperna förklarar Lennart Kalander att Trafikverket utgår från om vägarna går mellan kommuncentra samt regioncentra.
– Sen hänger det också mycket på vilken trafikering det är på vägarna. Det finns även en uppdelning kopplat mot näringslivet.
Maud Ericson, strateg infrastruktur på Region Västerbotten, tycker att Västerbotten blir bortprioriterat när det kommer till vägar. Hon betonar dock att de förmodligen inte är ensamma om att känna så.
– Jag tror inte att det är unikt för oss. Det finns en underhållsskuld sedan många år tillbaka, och vi ser ju inte att det kommer bli bättre, säger Maud Ericson och fortsätter:
– Samtidigt förstår jag varför vägtyp 5 och 6 inte prioriteras. Det är fler som färdas på de andra vägtyperna. Nu har också den nya regeringen kommit med ett förslag där de omfördelar pengar som ska gå till vägunderhåll. Så förhoppningsvis får vi en del av det.
Vägarna av kategori 5 och 6 kommer att försämras under de kommande tio åren.
En miljard kronor extra ska gå till satsningar för landsbygden. Det menar den nysatta regeringen som sjunde november gick ut med en presskonferens om att Trafikverket ska få ytterligare en miljard kronor som tillskott för underhåll av väg. 750 miljoner kronor för järnvägsunderhåll flyttas till vägunderhåll. Regeringen lägger även till ytterligare 250 miljoner till vägunderhåll i den kommande budgeten.
– I Sverige finns en underhållsskuld när det kommer till vägnätet. Vi satsar därför en miljard kronor på utökat vägunderhåll. Det kommer bidra till att förbättra framkomligheten i hela landet och trygga en konkurrenskraftig infrastruktur. Dessutom är en väl utbyggd laddinfrastruktur för såväl lätta som tunga transporter av stor vikt för att minska utsläppen från transportsektorn, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (Kd) i pressmeddelandet.
Andreas Carlson (Kd) Bostads- och infrastrukturminister.
Det var socialdemokratiskt styre när den nuvarande nationella planen togs fram.
– I stora delar av landet är vägnätet ofta avgörande för tillgängligheten. Den tidigare s-regeringens mål var att hela Sverige ska ges goda förutsättningar att växa, leva och utvecklas. Under regeringstiden har medlen till vägunderhåll ökat kraftigt, men med tanke på att underhållet är så pass eftersatt finns det mycket kvar att göra, berättar Gunilla Svantorp gruppledare (S), i riksdagens trafikutskott.
Vi har sökt Andreas Carlson, samt landsbygdsminister Peter Kullgren utan svar.
Lars-Åke Löfqvist, avdelningschef på ambulanssjukvården i Umeå, säger att dåliga vägar påverkar möjligheten att ta sig fram fort.
Vad händer med pengarna?
Lennart Kalander menar att Trafikverket ännu inte hunnit räkna på vad det nya tillskottet kommer innebära och hur pengarna ska prioriteras.
– Vi har inte alls hunnit titta på hur pengarna ska fördelas än. Om vi får direktiv om att de ska gå till landsbygden så får vi titta på att pengarna går till den vägtypen, säger Lennart Kalander och fortsätter:
– Man ska komma ihåg att även på landsbygden så finns det vägtyp 3 och 4. De finns över hela landet. Nu har vi inte räknat in vad det kommer innebära om vi får en miljard extra till vägunderhåll. Om man tittar på Nationella planen så har vi inte haft de medel så de räcker till hela vägnätet, säger Lennart Kalander.
Dåliga vägar påverkar ambulanspersonalens arbete vid utryckningar.
Dåliga vägar påverkar alla trafikanter. En grupp som kan påverkas extra är blåljuspersonal som ofta kan ha väldigt bråttom.
Stian Sjöskog Kvalvik, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Västerbotten, berättar över telefon att dåliga vägar påverkar ambulanspersonalens arbete vid utryckningar.
– Det är självklart, dåliga vägar påverkar hastigheten och hur snabbt vi kommer fram. Men vi kör efter förhållanden, väglag och vägstandard, så det har vi med i beräkningen. Är det dåliga vägar så går hastigheten ner, så är det.