Efter ett blodprov i armvecket är det klart. Längre tid än så tar det inte att ta ett antikroppstest, som visar om du har varit sjuk i covid-19 eller inte.
VK är på plats på Aleris specialistvård i Umeå, som är en av flera aktörer som nu börjat erbjuda antikroppstester till allmänheten. Intresset för dessa tester har vuxit sig stort – inte minst i Stockholm där 25 personer i sekunden försökte boka en tid samtidigt via Region Stockholms app, som slutligen kraschade, i måndags.
Antikroppar och antikroppstester har också vållat stor debatt under våren. Det var först i början av juni som statsepidemiologen Anders Tegnell slog fast att antikroppar ger immunitet mot covid-19. Dock är det fortfarande osäkert hur långvarigt och starkt skyddet är. Huruvida någon med antikroppar bör träffa och umgås med sina äldre anhöriga är också oklart.
Inom Region Västerbotten testas i dagsläget bara vårdpersonal. Regionens tillförordnade smittskyddsläkare Gunilla Persson förklarar att vården är belastad och att antikroppstester är därför inte prioriterade för allmänheten.
När det kan bli aktuellt med antikroppstester för allmänheten kan Gunilla Persson inte svara på, men menar att om det finns en medicinsk orsak att ta ett antikroppstest så kan det ske redan nu i samband med en läkarbedömning.
Gunilla Persson höjer dock ett varningens finger för risken att antikroppstester kan visa ett felaktigt positivt resultat.
– Risken är att man får ett resultat som är felaktigt och då invaggas man i en falsk trygghet och tror att man är immun och håller inte fast vid rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten, säger Gunilla Persson.
I Umeå finns det flera olika alternativ att välja på när det kommer till antikroppstester. Utöver Aleris erbjuder även Min doktor, intill Ica Maxi, Kronans apotek på Ersboda och Apoteket på Avion, i samarbete med Doktor24, antikroppstester. Kostnaden att få göra ett test varierar från 590 till 890 kronor.
Testet som Aleris erbjuder bygger på provtagning i armvecket med venblod och det måste ha gått minst tre veckor sedan du fick symtom innan du kan göra antikroppstestet. Enligt dem har testet 99,6 procents tillförlitlighet och närmare 100 procents sensitivitet, det vill säga känslighet som kan avgöra om det finns antikroppar eller inte.
Efter att blodprovet är klart skickas provet till Stockholm för analys. Inom en till fyra dagar ska testet vara analyserat och provresultatet meddelas då via en app.
– Testet kommer tillbaka positivt eller negativt. Är testresultatet däremot svagt positivt och det är svårt att avgöra, då kommer testet antingen att köras om eller så ber vid dig att komma tillbaka. Det kan hända att du nyligen smittats och att antikropparna därför inte syns, säger Bo Wihlborg, chefsläkare vid Aleris.
Doktor24 gör så kallade snabbtester genom kapillärt blodprov, alltså ett stick i fingret.
– De tester som vi använder oss av har en sensitivitet på 94 procent och specificitet (tillförlitlighet, reds.anm) på 99,9 procent. Vi använder oss av det test som har bäst resultat och kommer därför att byta tester allteftersom utvecklingen går framåt, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef på Doktor24.
Hur går testet till?
– När du gör ett antikroppstest måste det ha gått minst två veckor från att du är helt symtomfri. När du har bokat en tid går du till apoteket och får ett stick i fingret. Därefter blandas en reagens (vissa kemikalier och enzymer som behövs för att testa, reds.anm) och det görs en kontrollverifiering som ser att testet fungerar. Sedan skickas en bild till en sjuksköterska och/eller en läkare som analyserar testet. Hur långt tid det tar att få sitt testresultat varierar från 15 minuter till några timmar, det varierar, säger Tobias Perdahl.
Enligt folkhälsomyndigheten rekommendationer bör dock snabbtester, som görs genom ett stick i fingret, primärt användas för analyser på gruppnivå, medan laboratoriumbaserade tester, alltså tester där blodprovet tas i armvecket, kan användas på både grupp- och individnivå.
Är dessa snabbtester tillförlitliga att använda som test på individnivå?
– Det viktiga är inte om testet är kapillärt eller venöst, utan att det är en god specificitet. Det allra viktigaste är dock – vare sig hur testet är kapillärt eller venöst – om testet kommer tillbaka positivt är, att du fortsatt måste följa de riktlinjer som Folkhälsomyndigheten har gått ut med, säger Tobias Perdahl.
Men hur säkra är egentligen dessa tester? Trots att tillförlitligheten beskrivs vara nära 100 procent finns det en påtaglig risk att resultatet kan vara falskt positiva.
De kommersiella antikroppstester som används i Umeå har en tillförlitlighet på minst 99,5 procent – vilket är bra tester, enligt Åsa Gylfe läkare vid Klinisk mikrobiologi på Norrlands universitetssjukhus.
Det betyder att 99,5 procent av de som haft antikroppar i blodet också har haft covid-19. Resterade 0,5 procent reagerar ospecifikt i testet: det vill säga att testet kommer att visa antikroppar trots att de inte har haft covid-19.
En felmarginal på 0,5 procent låter kanske inte särskilt farligt, men risken att få ett falskt resultat ökar om du inte haft symtom på covid-19 eller om du bor på en ort som har haft en förhållandevis liten smittspridning.
Hur kan det komma sig?
I Västerbotten hade uppskattningsvis 1,8 procent av sjukvårdspersonalen antikroppar, enligt ett resultat från 4111 testade personer inom Region Västerbotten.
Förutsatt att de siffrorna stämmer för hela befolkningen i Västerbotten skulle det innebära att om 1000 västerbottningar testade sig skulle 18 av dem få ett positivt testresultat på grund av att de verkligen har antikroppar. Utöver det skulle också 0,5 procent – alltså fem personer – få ett falskt positivt resultat eftersom testet bara ger ett korrekt svar i 99,5 procent av fallen.
Fem av de totalt 23 positiva testerna, eller knappt 22 procent, skulle alltså vara falska.
Om i stället 10 procent av befolkningen i området hade haft covid-19 skulle det med samma felmarginal (0,5 procent) innebära att på 1000 invånare får 100 personer ett korrekt positivt resultat, och 5 personer ett felaktigt positivt testresultat. Andelen med ett falskt positivt resultat blir då knappt 5 procent – felmarginalen blir alltså större när färre är smittade.
Åse Gylfe, läkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, förklarar problematiken:
– Det låter helt fantastiskt med 99,5 procents specificitet och det är alldeles rätt att testerna har så hög tillförlitlighet – men vad den informationen betyder är svårare att förstå. Det beror på vilka man testar, säger Åsa Gylfe.
– Tillförlitligheten i dessa tester beror på var man bor. Om vi testar personer i Stockholm där smittspridningen har varit större då kommer det vara fler som är sant positiva och de resultat som är falskt positiva kommer att spädas ut. Det spelar jättestor roll hur vanligt det är att den gruppen som man testar har haft den här infektionen. På vårt labb testar vi de positiva proverna med två tester för att vara säkra på att resultatet visar att personen verkligen haft covid-19 medan det räcker att använda ett test i områden som haft större smittspridning.
Antikroppstester är dock ett sätt för Folkhälsomyndigheten att skapa sig en uppfattning av hur många i Sveriges befolkning och Västerbotten som har smittats av covid-19 och hur viruset har spridit sig.
– Det är den viktigaste användningen av antikroppstester som jag ser det just nu. En annan viktig användning är att kunna ställa en diagnos på patienter som varit sjuka så länge att viruset inte längre går att påvisa. Jag förstår att det kan vara intressant på ett personligt plan att testa sig, men det är en större osäkerhetsfaktor om man inte haft covid-19 symtom och jag ser det som mindre intressant i det här läget. Vi vet inte heller hur länge och hur bra antikropparna skyddar mot en ny infektion, säger Åsa Gylfe.
Inom Region Västerbotten testas samtliga positiva provsvar med ytterligare ett test. Tvåstegstestningen ska enligt Åsa Gylfe göra att felmarginalen minskar till mindre än 1 procent. Ingen av de privata aktörer som VK har pratat med har uppgett att de verifierar sin positiva testresultat mer än en gång.
Anna Svedberg/Västerbottens-Kuriren