Det har varit en lÄng resa. Den första upptÀckten gjordes för tio Är sedan och till en början var det fler svordomar Àn firande eftersom fynden inte var helt enkla att förklara, förklarar Mattias Alenius. Nu har hans forskarteam pÄ UmeÄ universitet publicerat sin första studie och fler Àr pÄ gÄng.
Utan omsvep erkÀnner Mattias Alenius att han Àr sockerberoende och bestÀller resolut en rejÀl chokladcookie till kaffet. Socker har en tendens att skapa begÀr, och vissa Àr mer kÀnsliga Àn andra, förklarar han och tar en första tugga. Att förstÄ hur dessa mekanismer fungerar, vad det Àr för processer i kroppen som styr vÄra val av mat och hur vi uppfattar smaker, Àr en av de saker som han studerat tillsammans med sin forskargrupp, bland annat genom experiment med bananflugor.
Det kanske lÄter mÀrkligt, men bananflugor och mÀnniskor har mer gemensamt Àn man kan tro. SÄvÀl fluga som mÀnniska trycker gÀrna i sig det som Àr sött. Och, i alla fall för mÀnniskans del, tenderar det ofta att bli alldeles för mycket. NÄgra av oss Àter lika mycket raffinerat socker pÄ en enda dag som en vÀsterbottnisk bonde konsumerade under sin hela livstid i början av 1900-talet.
â Vi började Ă€ta mer socker först pĂ„ 30-talet och det berodde pĂ„ statliga subventioner sĂ„ att bönderna i SkĂ„ne skulle fĂ„ avsĂ€ttning för sina sockerbetor. Sockret blev billigare och sĂ„gs som nĂ„got rent och fint jĂ€mfört med det fula grĂ„ fettet. Konsumtionen hade sin peak pĂ„ 50-talet, men vi Ă€ter bara marginellt mindre med socker i dag, förklarar Mattias Alenius.
Att godis Àr fÀrgglatt och finns nÀrmast kassan Àr ju inte en slump.
Vad Àr det dÄ som gör att en del av oss radiostyrt marscherar mot butikernas godishyllor alldeles för ofta? En del handlar om biologi, förklarar Mattias Alenius. HjÀrnan, sÄvÀl flugans som en mÀnniskas, behöver socker. HjÀrnan stÄr för 20 procent av vÄr kaloriförbrukning och upp mot 70 procent av energin mÄste vara socker för att allt ska fungera. Kroppen dÀremot vill hellre ha proteiner och fett, och bara en mindre mÀngd kolhydrater. HÀr kan man faktiskt sÀga att det uppstÄr en slags dragkamp inom oss.
Mattias Alenius och hans forskargrupp upptÀckte att en ökning av socker i kosten för bananflugorna resulterade i att tarmen frisatte ett hormon som kallas hedgehog. Hormonet pÄverkar smakcellerna i hjÀrnan sÄ att det söta började smaka mindre sött, vilket medförde att flugorna i stÀllet sökte sig till exempelvis mer proteinrik föda. Intaget av socker balanseras alltsÄ av hormonet kan man sÀga.
Vi Àter inte bara med smaklökarna och lukten, utan Àven med minnet och vanan. Den som till exempel Àtit en pizza och sedan blivit ordentligt magsjuk kommer att ha svÄrt för smaken under en tid framöver, hjÀrnan kopplar upplevelsen till nÄgot dÄligt, vilket förstÄs Àr en överlevnadsmekanism. PÄ samma sÀtt knyter den lördagsgodispÄsen framför mello till nÄgot riktigt mysigt som den vill vara med om igen.
Ăven mĂ€nniskor har ett hedgehog-hormon och utvecklar en sockertolerans, förklarar Mattias Alenius. Ett högt intag av socker minskar alltsĂ„ upplevelsen av sötma, men för vĂ„r del fungerar systemet inte pĂ„ samma reglerande sĂ€tt som för flugor. Vi Ă€r mer komplexa och sockersuget försvinner inte, eftersom andra faktorer som vanor och minnen spelar in.
â Eftersom vi minns att godis Ă€r gott rĂ€cker det faktiskt att vi ser en bild för att belöningssystemet ska triggas i gĂ„ng. Man kan sĂ€ga att det Ă€r vanan och synen som styr, men eftersom hedgehog minskar smaken av sötman behöver hjĂ€rnan hela tiden mer för att uppnĂ„ samma nivĂ„ av belöning.
HjÀrnan behöver socker sÄ utan beroendemekanismen skulle vi kanske glömma bort att Àta vilket inte Àr sÀrskilt lyckat rent evolutionÀrt, förklarar Mattias Alenius. Problemet Àr att sockret Àr sÄ tillgÀngligt i dag.
I dag Àr det mÄnga mÀnniskor i Sydostasien som fÄr svÄr diabetes utan att vara överviktiga, berÀttar han och i USA Àr det allt fler barn som fÄr sÄ kallad Äldersdiabetes tidigt. Varför det ser ut sÄ Àr nÄgot det forskas mycket kring.
â Det finns Ă€ven ett samband mellan ett stort intag av fett och socker, och det kommer vi snart att publicera en studie om.
Varför har vi en hjÀrna som skapar ett ohÀlsosamt sockersug?
â Utan den hĂ€r beroendemekanismen skulle hjĂ€rnan kanske glömma bort att Ă€ta, vilket inte Ă€r sĂ€rskilt lyckat rent evolutionĂ€rt. Problemet i dag Ă€r att mat och socker Ă€r sĂ„ tillgĂ€ngligt och att allt ska gĂ„ sĂ„ snabbt. Vi utvĂ€rderar ju inte vad vi ska stoppa i oss utan gĂ„r pĂ„ synintryck och vana.
New York cheesecake sÀgs vara den ultimata frestelsen för hjÀrnan, en optimal kombination av fett och socker som Àr oemotstÄndlig. Men Àven lakritspipor Àr vÀldigt gott.
Kan man lura hjÀrnan, gÄr det att bryta sig ur sitt sockersug pÄ nÄgot sÀtt?
â Man kan testa att sluta Ă€ta socker i en mĂ„nad och se vad som hĂ€nder. Det fungerar tyvĂ€rr inte för alla, men det kan bli sĂ„ att man kommer tillbaka till sin grundnivĂ„ kan man sĂ€ga, och uppfattar söta smaker starkare. Jag, som ju Ă€r en storkonsument annars, hade ett sĂ„dant uppehĂ„ll i höstas. NĂ€r jag testade att dricka cola igen efterĂ„t var det sĂ„ sött att det inte var sĂ€rskilt gott, sĂ€ger Mattias Alenius och svĂ€ljer den sista biten av sin chocolate chip cookie.