– Om man översätter detta till en park med exempelvis 45 vindkraftverk på 7–8 megawatt handlar det då om mellan 450 och 600 miljoner kronor under parkens livslängd som beräknas till cirka 30 år, säger Hans Gunnervall, som är operativ chef för IOWN Energy.

Sedan tillkommer enligt konceptet även möjligheter till uppväxling i samverkan med annat kapital för investeringar. 

Hittills har den lokala nyttan bestått i arbetstillfällen och en låg ersättning i form av så kallad bygdepeng.

Foto: Lennart Enkvist

– Det kan då handla om minst tio gångers uppväxling. Det här är inte allmosor eller ersättning utan utvecklingsmedel. Här får vi mycket pang för pengarna, säger Ann-Mari Sandberg, ordförande i Garantia, som har sin bas i Lycksele.

Med det här upplägget hamnar man på samma nivå som i Norge där 600 000 – 700000 kronor per vindkraftverk och år går till lokalsamhället. Där har nyligen en naturresursskatt och en utökad produktionsskatt på vindkraft införts och intäkterna från dessa tillfaller samhället.

– Detta kan jämföras med den svenska frivilliga ersättningen som historiskt legat på cirka 20 000 kronor per verk och år till bygden, säger Torbjörn Laxvik, verksamhetschef vid Vindkraftcentrum som finansieras av Energimyndigheten och drivs av Strömsunds kommun.

"Det här är inte allmosor eller ersättning utan utvecklingsmedel", säger Ann-Mari Sandberg.

Foto: Lars Westerlund

Vindkraftcentrums uppdrag är att finna verktyg och metoder för att vindkraftsinvesteringarna ska leda till lokal nytta för befolkning och verksamheter.

Torbjörn Laxvik konstaterar att Garantia-modellen blir ett exempel för kommuner i hela landet och ett inspel i frågan om ersättningar vid vindkraftsetableringar.  Hittills har den lokala nyttan bestått i arbetstillfällen och en låg ersättning i form av så kallad bygdepeng.

Det är Vindkraftcentrum, som tillsammans med Garantia arbetat fram den nya lösningen. Och Åsele är den första kommunen som involverats.

– Äntligen finns en modell att arbeta för att en del av värdet av våra naturtillgångar faktiskt kommer befolkningen till del i form av utveckling, säger Andreas From (S), kommunstyrelsens ordförande i Åsele.

Ann-Mari Sandberg berättar att Garantia redan har kontakt med 38 kommuner och 19 projektörer som är intresserade av konceptet.

– Ett kommunalråd som jag pratade med om detta sa att han sover med ”spikskorna på” för att få till en liknande lösning, säger hon.

IOWN Energy är det första vindkraftbolaget som vill lyfta de lokala ersättningarna till grannländernas betydligt högre nivåer.

– Behovet av nya vindkraftsprojekt är idag större än tillgången. Vi vill bygga mer vindkraft och gör det möjligt genom att erbjuda avsevärt större lokal nytta i form av ersättningar och andra satsningar enligt bygdens önskemål och behov och därmed skapa en positiv dialog runt samhällsbyggnad i kombination med vindkraft, säger Hans Gunnervall.

"Vi vill bygga mer vindkraft och gör det möjligt genom att erbjuda avsevärt större lokal nytta i form av ersättningar och andra satsningar enligt bygdens önskemål och behov", säger Hans Gunnervall.

Foto: Lars Westerlund

Landshövding Helene Hellmark Knutsson är mycket positiv till initiativet med Garantia-modellen.

– Det här är en innovativ modell som om investeringarna blir lyckosamma genererar nya värden och skapar långsiktigt hållbar utveckling, både för invånarna och näringslivet, menar hon.

Landshövdingen konstaterar att regeringen fortfarande står och stampar när det gäller ersättningsfrågorna vid vindkraftsetableringar.

– Garantia-modellen kan visa vägen och bli en förebild i Sverige för hur detta kan lösas. Detta sätter också press på lagstiftningen som ska stötta den gröna omställningen. Vi har inte tid att bara stå och vänta så det är härligt att man här i Västerbotten tar saken i egna händer, säger Helen Hellmark Knutsson.

Ann-Mari Sandberg konstaterar att Garantia-modellen även skulle kunna användas för andra naturtillgångar.

– Här talar vi om megawatt men man skulle till exempel lika gärna kunna räkna på ton vid gruvdrift, säger hon.

En samarbetspartner till Garantia är Norrlandsfonden som främjar utvecklingen i norrländska företag genom finansiering.

– Vi avser att utveckla samarbetet mellan Garantia Kredit och Norrlandsfonden.Det stärker stabiliteten och långsiktigheten i verksamheten samtidigt som vi utökar kontaktytorna med de mindre företagen i norr, berättar Niklas Jonsson, vd i Norrlandsfonden.

Föreningen Garantia startades av lokala småföretagare 2004 för att underlätta för mindre företag att få lånefinansiering med hjälp av borgen från föreningen.