– Det som har varit unikt här i Västerbotten är att vi har haft tillgång till data, säger Sara Lundsten, doktorand och anestesi- och intensivvårdssjuksköterska, till VK.
Vanligtvis brukar tillgången till vårdplatser på de postoperativa avdelningarna skötas analogt. Det handlar helt enkelt om att en sjuksköterska skriver på ett papper när ett ingrepp görs och beräknar vårdtiden, sedan får detta papper korrigeras med sudd och tippex under dagen.
– Det låter väl som om detta borde väl alla ha men det är inte så. Just inom det område som jag jobbar med, som är operation, intensivvård och postoperativ vård, särskiljer sig från annan slutenvård på sjukhus eftersom man kopplar upp patienterna mot en mängd teknisk utrustning som genererar massvis med data, berättar Lundsten.
Redan på 1990-talet började Iva på Nus att samla in data. Detta till skillnad från sjukhus på många andra håll, både i Sverige och i övriga världen, där man i stället dokumenterade de här uppgifterna med papper och penna.
– Sedan kan man säga att den stora revolutionen skedde 2016 när vi bytte ut ett system till det vi har nu i dag, och då breddinförde vi det så det var inte bara Iva, utan det infördes på alla länets tre sjukhus, säger Sara Lundsten.
Det var då de verkliga datamängderna började komma in och samtidigt kom det för ett par år sedan inspel om att vården skulle digitaliseras.
– Och då började vi i den grupp som jag jobbar inom att titta på att vi har stora mängder data som vi borde kunna göra något av, säger Lundsten.
Projektet är ett samarbete mellan Regionen, intutionen för omvårdnad och matematisk statistik.
Rent praktiskt så använder man sig av en modell som kallas för maskininlärning. Det som krävs är alltså stora mängder data och då går det att bedöma hur lång vårdtiden kan bli. Man jämför alltså vilken vårdtiden har varit för andra patienter som gjort liknande ingrepp, varit av samma kön, haft samma hälsostatus med mera.
– När man ger all denna data till AI-modellen så lär den sig att hitta de här sambanden.
Det är alltså data från en befintlig databas som använts. Utifrån det har sedan ett automatiserat patientplatsbeläggningssystem utvecklats där insamlad data har lagrats lokalt på regionens egna datanät. Det krävs dock behörighet för att få tillgång till detta system.
Något som slås fast i detta pilotprojekt är att det här sättet att arbeta innebär att man resursoptimerar. Det är dock för tidigt att säga hur mycket man kan spara på detta.
På frågan om det finns några risker med att använda AI inom vården tror Sara Lundsten att med just detta projekt finns det inga större risker. Det är fortfarande en människa som fattar besluten.
– Men vi tittar ju också över lagstiftningen och vem som är ansvarig, säger hon.
Fakta
Det här är AI:
AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet.
AI möjliggör för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål. Datorn mottar information som redan är förberedd eller insamlad och behandlar den.
Artificiell intelligens upplevs som central för samhällets digitala omställning, och har blivit en prioritet för EU.
Källa: Europaparlamentet