Flera kommuner och organisationer har redan krÀvt högre ersÀttning och tydligare regler, bland annat inlandskommunerna i Region 10 dÀr bÄde MalÄ och Norsjö ingÄr:
Lennart Gustavsson (V), kommunalrÄd i MalÄ, tycker att utredningen mest lÀgger en vÄt filt över ersÀttningsfrÄgan:
â Det bidde en liten tummetott, sĂ€ger han.
Han hade vÀntat sig nÄgon sorts fastighetsskatt dÀr pengarna gÄr till berörda kommuner, inte minst utifrÄn de belopp som delas ut i de andra nordiska lÀnderna:
â DĂ€r gĂ„r det bevisligen lösa, sĂ€ger Lennart Gustavsson.
Vad han tycker lÄter intressant Àr ersÀttningen till lokalsamhÀllet och att kommunerna ska kunna stÀlla finansieringsvillkor pÄ vindkraftsbolagen för att sÀga ja till en etablering.
DÀremot Àr han kritisk till att befintliga vindkraftverk inte berörs av utredningens förslag. DÀrmed fÄr MalÄ ingen kompensation för att man idag Àr en av de vindkraftstÀtaste kommunerna i landet.
â Man borde hitta en lösning dĂ€r man uppmĂ€rksammar de kommuner som har tagit ett ansvar. Nu Ă€r det som att man tjĂ€nar pĂ„ att ha sagt nej och det tycker jag kĂ€nns lite konstigt.
Ăven Terese Bengard, verksamhetschef pĂ„ Hela Sverige ska leva, Ă€r besviken över att det inte ingĂ„r ersĂ€ttningar till kommuner.
â Det skulle vara bra för de mĂ„nga smĂ„ kommuner som har det kĂ€mpigt med ekonomin.
DÀremot gillar hon förslaget att lokalsamhÀllet ska kunna fÄ nÄgon form av bygdepengar.
â Det har redan provats och har gett bra resultat, sĂ€ger hon.
NÀr det gÀller kontant ersÀttning till fastighetsÀgare sÄ ska huset ligga pÄ ett avstÄnd av max tio gÄnger vindkraftsverkets höjd, vilket för ett 300 meter högt kraftverk innebÀr tre kilometer. Ska man ha rÀtt att bli inlöst sÄ gÀller grÀnsen sex gÄnger kraftverkets höjd (cirka 1,8 kilometer). Inlösen ska begÀras inom ett Är frÄn att verket tagits i bruk.
â Förslaget innebĂ€r en vĂ€ldigt snĂ€v ring runt varje vindkraftverk. Men den Ă€r nog betydelsefull nĂ€r bolag vill börja bygga i mer tĂ€tbebyggda omrĂ„den. DĂ„ vet de att det kostar mer om man ligger för nĂ€ra bebyggelse.
NÀr det gÀller SkellefteÄ kommun sÀger kommunalrÄdet Lorents Burman att pengar aldrig har varit en drivkraft nÀr kommunen sagt ja eller nej till vindkraftsparker.
â IstĂ€llet har vi sett pĂ„ lĂ€mpligheten, och att det inte ska bli konflikter med exempelvis nĂ€rboende eller rennĂ€ringen.
Han sÀger att kommunens förra vindkraftsplan var ett bra hjÀlpmedel. Men numera Àr kraftverken mycket högre, och behöver inte lÀngre stÄ pÄ ett berg. DÀrmed har bolagen börjat söka tillstÄnd för andra typer av marker, och det Àr dÀrför SkellefteÄs vindkraftsplan nu ska göras om.
â Vi har hittills anvĂ€nt vĂ„rt veto vid nĂ„gra tillfĂ€llen, men Ă€ven sagt ja till flera vindkraftsparker. SĂ„ SkellefteĂ„ kommun Ă€r alltsĂ„ inte motstĂ„ndare till att det byggs vindkraft.
NÀr det gÀller pengar till nÀrsamhÀllet tycker han att förslaget Àr bra.
â Men det mĂ„ste finnas tydliga spelregler kring vem som ska fĂ„ del av pengarna, sĂ„ att det inte blir oenighet mellan föreningar. Det fĂ„r inte finnas godtycke kring vem som fĂ„r och inte.
Till sist finns förslagen om att nÀrboende ska kunna fÄ pengar i egen ficka eller bli utköpta.
â Det Ă€r bĂ„de ock. Bra om man fĂ„r bli utköpt pĂ„ egen begĂ€ran, men dĂ„ligt om det skulle innebĂ€ra att bolagen bara gör som de vill och sedan löser in alla som bor i vĂ€gen.
Fotnot: Utredningen âVĂ€rdet av vindenâ presenterades i regeringskansliet pĂ„ torsdagen.