Flygplatser riskerar att stängas om inte anslagen ökar

Många kommunägda flygplatser riskerar att stängas om det statliga stödet inte ökar. Anslaget har inte höjts sedan det infördes för 13 år sedan. Många av flygplatserna finns i Västerbotten och nu står hoppet till en statlig utredning som nu varit ute på remiss skriver VK.

Skellefteå Airport föreslås blir statligt. Men inget beslut är taget ännu.

Skellefteå Airport föreslås blir statligt. Men inget beslut är taget ännu.

Foto: Bild från Norran

Västerbotten2023-08-13 09:00

I en debattartikel beskriver Sveriges kommuner och regioners (SKR) ordförande Anders Henriksson vilken nyckelroll de kommunägda flygplatserna har, inte minst när det gäller landets krisberedskap berättar VK.

– När skogar brinner, båtar är i sjönöd, vid akuta patientflygningar och snabba polisinsatser är ett brett nät av flygplatser nödvändigt. Även försvarsmakten behöver tillgång till ett stort antal flygplatser för att kunna försvara Sverige i händelse av krig och konflikt, säger han.

I dag finns det 42 flygplatser i landet varav tio ägs av staten. De övriga ägs av ett 60-tal kommuner och regioner. Många av de regionala flygplatserna finns i norra Sverige.

– Det statliga stödet för de kommunägda flygplatserna har inte räknats upp sedan det infördes för 13 år sedan, berättar Henriksson.

Samtidigt ökar kostnaderna för dessa flygplatser varje år och det totala underskottet är på cirka 600 miljoner kronor. Detta samtidigt som det statliga Swedavia inbringar omkring en miljard kronor varje år i intäkter till staten.

– Eftersom alla kommuner och regioner nu kämpar med stora besparingar för att klara vård, skola, omsorg och kollektivtrafik, så riskerar flera flygplatser att läggas ned eller drastiskt minska sin krisberedskap om inte det statliga stödet ökar, säger Anders Henriksson.

Han säger också att en mellanstor kommunägd flygplats varje år går med mellan 15 och 35 miljoner kronor i underskott. Som exempel ger han Örnsköldsviks flygplats som förra året hade besparingar på 200 miljoner kronor på sina förvaltningar samtidigt som de hade ett underskott på flygplatsen på 30 miljoner kronor.

– I det tuffa ekonomiska läge, med hög inflation och stora kostnadsökningar, som råder tar kommuner och regioner ansvar för att fortsätta ge sina invånare en fungerande välfärd. Men det är ett ansvar som måste delas med staten, menar Henriksson.

Han tycker inte att det är rimligt att kommunerna och regionerna ska finansiera stora delar av en flyginfrastruktur som har ett nationellt intresse.

Michael Gideonsson är tf verksamhetsansvarig vid Lycksele flygplats. Han säger att han inte riktigt har den ekonomiska kollen.

– Men jag vet ju att driftsbidraget har stått stilla i massor av år. Samtidigt har kostnaderna ökat, säger han.

Hur stora underskott de har kan Michael Gideonsson inte svara på men hans förhoppning står nu till den flygplatsutredning som Peter Norman gjort: Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet.

– Där kommer det att komma förslag på nya typer av ersättningar men det kommer också att komma nya krav på flygplatserna, säger Gidensson.

Utredningen har nu legat ute på remiss och förhoppningsvis kommer det ett beslut kring detta under hösten.

Anders Henriksson påtalar att även om staten lägger in mer pengar så kommer kommunerna att även fortsättningsvis ta en stor del av kostnaden för den nationella beredskapen.

– Utan ökade anslag riskerar kommunägda flygplatser att behöva minska sin krisberedskap eller i värsta fall att lägga ner, vilket skulle få stora konsekvenser för enskildas liv och Sveriges nationella intressen, menar han.

Skellefteå Airport föreslås att bli statligt i utredningen men inget beslut är taget ännu. Flygplatserna i inlandet är det mer oklart med.

Kommunala flygplatser

Av de drygt 30 kommunala flygplatserna finns 12 av dessa i de fyra nordligaste länen.

De kommunala flygplatser som finns i Västerbotten är Hemavan/Storuman, Lycksele, Skellefteå och Vilhelmina.

Departementsutredningen Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – För tillgänglighet och beredskap, presenterades i februari i år.

Remissvaren skulle ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 23 maj och ett förslag är att vänta i höst.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!