Sedan 2017 har hälften av kommunerna i Västerbotten blivit av med sina serviceboxar. Värdetransportföretaget Loomis har slutat betjäna boxarna i samband med att Swedbank lagt ner kontor och det inte längre funnits lönsamhet i dem.
Det har lett till att flera av kommunerna tagit saken i egna händer och skrivit egna avtal med Loomis. Bjurholm, som varit utan servicebox i två år, utreder just nu möjligheten att anlita företaget CDSys för att placera en servicebox i kommunhuset.
Men i torsdags röstade riksdagen för en lagändring som innebär att kontanttjänsterna återigen blir bankernas ansvar.
– Det är det bästa som kan hända. Så länge vi har kontanthantering i Sverige borde det ligga på bankerna. Jag tycker inte att det borde vara en kommunal angelägenhet eller företagens ansvar att hitta egna lösningar, säger Claudia Wieczorek, näringslivsutvecklare på Bjurholms kommun.
Lagen ändras 1 januari 2021 så att de stora bankerna i Sverige blir skyldiga att tillhandahålla platser där företag kan sätta in dagskassor och där konsumenter kan ta ut kontanter.
– Den som är beroende av kontanter för att sköta sin vardagsekonomi eller sitt företagande ska fortsatt kunna känna sig trygga i att den servicen kommer att finnas i hela landet, sa finansmarknadsminister Per Bolund i samband med att förslaget till den nya lagen överlämnades till riksdagen i oktober.
I Åsele har Köpmannaföreningen skrivit ett fyraårigt avtal med Loomis, med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen och Post- och telestyrelsen.
Bengt Jonsson, styrelseledamot i Åsele Köpmannaförening, välkomnar lagändringen. Samtidigt påpekar han att det är mycket som är oklart formulerat. Han befarar att bankerna inte kommer att ta emot kontanterna själva utan hänvisa till externa aktörer, till exempel Loomis, och att det kommer att innebära en kostnad.
– Det är klart att om regeringen sätter press på bankerna så visst är det bra, men de borde kunna ta ett mer komplett beslut som innebär att bankerna är skyldiga att ta emot pengarna på sina kontor, säger han.
Framför allt för föreningar kan en månadskostnad på flera hundralappar för att få tillgång till tjänsten bli mer än vad man klarar av, enligt Bengt Jonsson.
– Servicen måste kunna finnas för alla, säger han.
Claudia Wieczorek på Bjurholms kommun säger också att det var föreningarna i kommunen som drabbades hårdast när serviceboxen försvann för två år sedan. Från företagarna har kommunen däremot inte fått lika mycket påtryckningar.
– Kontanthanteringen har ju minskat överlag, säger hon.
Sara-Lena Brännström/Västerbottens-Kuriren