EU mÄste begrÀnsa den ryske presidenten Vladimir Putins möjligheter att finansiera sitt krig i Ukraina genom att bli av med beroendet av fossila brÀnslen. Det var budskapet frÄn EU-kommissionen som i förra veckan presenterade en plan för att stÀda bort rysk energi frÄn Europa.
Ryssland stĂ„r för 45 procent av gasimporten, 27 procent av oljeimporten och 46 procent av kolimporten till EU. Det ska förĂ€ndras till 2030 dĂ„ EU ska klara sig utan leveranser frĂ„n den numera pariastĂ€mplade handelspartnern â bland annat genom ökade satsningar pĂ„ förnybara energikĂ€llor som sol och vind och ökad produktion av biogas och grön vĂ€tgas.
ââJag Ă€r övertygad om att Europa kommer att göra allt man kan för att försöka minska beroendet av rysk olja och gas och accelerera klimatarbetet. Om det kommer att lyckas Ă€r det ingen som vet, sĂ€ger Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola.
Tröga system
Det Àr gasen som Àr den svÄraste nöten att knÀcka. Oljan importeras sjövÀgen vilket kan göra det nÄgot lÀttare att styra om, enligt Johnsson.
ââI mĂ„nga EU-lĂ€nder anvĂ€nder hushĂ„llen gas för uppvĂ€rmning och industrier anvĂ€nder det i sina processer. Det hĂ€r Ă€r system som Ă€r ganska tröga att Ă€ndra, sĂ€ger han.
ââMan kan inte bara elektrifiera uppvĂ€rmning och industriprocesser. Eller, det gĂ„r ju, men dĂ„ ska alla mĂ€nniskor köpa ett helt annat uppvĂ€rmningssystem och industriprocesserna göras om. SĂ„dana arbeten pĂ„gĂ„r men det sker inte över en natt.
TjÀnar miljarder
Innan Europa lyckas vĂ€nda skutan fortsĂ€tter Ryssland att tjĂ€na pengar pĂ„ omvĂ€rldens fossilberoende. Bara oljebetalningarna frĂ„n europeiska lĂ€nder uppgĂ„r till 285 miljoner dollar (ungefĂ€r 2,8 miljarder kronor) varje dag â pengar som kan anvĂ€ndas för att rusta den ryska krigsmaskinen ytterligare.
Eller som en ukrainsk politiker uttryckte det: "Varje fat olja och varje kubikmeter gas som nu köps frÄn Ryssland Àr nÄgot som betalas med vÄrt ukrainska blod".
ââEn stor del av Rysslands ekonomi baseras pĂ„ exportinkomster frĂ„n försĂ€ljning av naturresurser, alltsĂ„ kol, olja och gas. En del av detta gĂ„r naturligtvis till deras militĂ€rutgifter. De har heller inte sĂ„ mycket avancerad industri, sĂ€ger Johnsson.
Mer kol?
Ett orosmoln för omstĂ€llningsarbetet Ă€r att skenande elpriser ska resultera i en ökad kolförbrĂ€nning â vilket Ă€r en stor kĂ€lla till utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser. Det finns fortfarande mĂ„nga kolkraftverk kvar i Europa.
ââDet finns en stor vilja att fasa ut kolet pĂ„ sikt, sĂ€ger Filip Johnsson.
ââEn kortare period av ökad kolförbrĂ€nning Ă€r ingen katastrof för klimatet men det Ă€r viktigt att man gör stora satsningar pĂ„ fossilfritt. Sedan har ju kriget andra negativa effekter för klimatet, det stjĂ€l fokus frĂ„n frĂ„gan och Ă€r pĂ„ flera sĂ€tt klimatbelastande.