Kliver Europa fram för Ukraina om USA backar?

Ukraina larmar om att kriget kan vara förlorat om USA tar ett kliv tillbaka. Det europeiska stödet trappas upp, men inte nödvÀndigtvis tillrÀckligt.
–Man ska inte ta för givet att de europeiska lĂ€nderna skulle öka sitt stöd bara för att USA minskar sitt, sĂ€ger analytikern Björn FĂ€gersten.

Ukrainska soldater i en svensk stridsvagn 90 utanför Bachmut i juni i Är. Arkivbild.

Ukrainska soldater i en svensk stridsvagn 90 utanför Bachmut i juni i Är. Arkivbild.

Foto: Roman Chop/AP/TT

Ukraina2023-12-07 05:45

Vid ett besök i Washington DC i tisdags gjorde Andrij Jermak, stabschef hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, sitt bÀsta för att sÀtta press pÄ den amerikanska kongressen. Om USA:s fortsatta stöd till den ukrainska försvarsinsatsen skjuts upp sÄ finns det en "stor risk" att Ukraina förlorar kriget, anförde han.

– Det kommer bli svĂ„rt att hĂ„lla samma stĂ€llningar och för folket att överleva pĂ„ riktigt, sade Jermak, enligt internationella medier.

Vid horisonten finns ett amerikanskt presidentval, som sedan tidigare har vÀckt farhÄgor om att Ukrainas frÀmsta militÀra stöttepelare inte kommer att stÄ kvar, eller kan tÀnka sig att tumma pÄ kraven om att Ryssland ska lÀmna ockuperad mark.

Har förmÄga

EU-kommissionen och en rad europeiska lÀnder har utlovat mycket mer stöd till Ukraina. Sverige har tillsammans med de andra nordiska lÀnderna bestÀllt artilleriammunition. Flera lÀnder ska skicka F-16-plan. Ett mÄl om att skÀnka totalt en miljon artillerigranater till vÄren ser dock inte ut att uppfyllas. Vapentillverkningen behöver skalas upp nÀr lÀndernas egna förrÄd stÄr alltmer tomma.

FrÄgan Àr om man frÄn europeiskt hÄll skulle kunna tÀcka upp om amerikanskt stöd faller bort.

– Det kortfattade svaret Ă€r att det beror pĂ„ hur existentiellt de upplever att hotet Ă€r. Det Ă€r klart att de europeiska lĂ€nderna potentiellt har en förmĂ„ga att kunna hjĂ€lpa till mycket mer, ekonomiskt och med olika former av försvarsmateriel, sĂ€ger Björn FĂ€gersten, som Ă€r seniorforskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram och leder analysfirman Politea.

I ett tÀnkbart scenario samlas de europeiska lÀnderna och kompenserar för det stöd som USA i sÄ fall inte lÀngre ger.

– Men tyvĂ€rr, för Ukrainas skull, sĂ„ Ă€r det ett lika troligt scenario att Europa balanserar. Att om USA sĂ€nker sin ambitionsnivĂ„ sĂ„ kommer vissa lĂ€nder att ocksĂ„ vilja göra det, sĂ€ger FĂ€gersten.

Olika orosmoln

Han lyfter Italien som ett exempel. PremiÀrminister Giorgia Meloni sade i oktober, i vad hon trodde var ett privat telefonsamtal, att "tiden nÀrmar sig dÄ alla kommer att förstÄ att vi mÄste hitta en vÀg ut".

– Det kan tĂ€nkas att den italienska regeringens stöd för EU-linjen delvis Ă€r ett sĂ€tt att vĂ€rna sin transatlantiska relation, och inte bara beror pĂ„ solidaritet med Ukraina, sĂ€ger Björn FĂ€gersten.

I Baltikum och Polen Àr oron desto större. Jacek Siewiera, som leder den polska regeringens nationella sÀkerhetsorgan BBN, bedömer till exempel att lÀnderna lÀngs med Natos östra grÀns har tre Är pÄ sig att förbereda sig pÄ en vÀpnad konflikt med Ryssland, för att en sÄdan ska kunna avskrÀckas ordentligt.

NĂ€rmare integration?

EU:s medlemslÀnder har enats om elva sanktionspaket mot Ryssland, snart kanske tolv, med anledning av kriget.

Och EU-kommissionen har tagit kliv för att samla lÀnderna i ett enat försvar av Ukraina, dÀr den tidigare har hÄllit försvarsfrÄgor pÄ armlÀngds avstÄnd: dels genom att samla pengar i den fond som anvÀnds för att bemöta unionens sÀkerhetsutmaningar, dels genom gemensamma satsningar pÄ försvarsindustrin och dels genom samordning med Ukraina. Men det Àr kÀnsligt.

– Det kan nog ha rĂ€tt stor effekt pĂ„ sikt, men det Ă€r fortfarande sĂ„ att det Ă€r mĂ„nga lĂ€nder som inte vill att EU ska fĂ„ en tydligare makt pĂ„ försvarsomrĂ„det, att det Ă€r medlemsstaternas ensamrĂ€tt, sĂ€ger FĂ€gersten.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!