Ryska protester fruktlösa – "snaran dras Ă„t"

Över 1 000 mĂ€nniskor greps under onsdagens protester mot Putins mobilisering. Men demonstrationerna Ă€r utsiktslösa, tror Rysslandsexperten Martin Kragh.
–Den politiska repressionen stramas nu Ă„t seriöst i Ryssland.

Kravallpolis i Moskva griper en man som protesterar mot den "partiella mobilisering" som ska inledas pÄ onsdagen.

Kravallpolis i Moskva griper en man som protesterar mot den "partiella mobilisering" som ska inledas pÄ onsdagen.

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ryssland2022-09-22 16:56

I uppemot 40 ryska stÀder gav sig mÀnniskor ut pÄ gatorna för att protestera mot president Vladimir Putins besked om "partiell mobilisering". Bilderna som kablades ut Àr brutala: mÀn och kvinnor, unga som gamla, slÀpas pÄ asfalt och kastas bryskt in i bussar av poliser i tung kravallutrustning.

Trots det stora antalet gripna Ă€r protesterna med ryska mĂ„tt mĂ€tt tĂ€mligen begrĂ€nsade, sĂ€ger Martin Kragh, bitrĂ€dande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

– Men det Ă€r heller inte sĂ€rskilt förvĂ„nande, med tanke pĂ„ de personliga risker du möter om du protesterar i Ryssland. Det Ă€r i den kontexten man mĂ„ste se det faktum att de öppna missnöjesyttringarna Ă€r begrĂ€nsade.

Gripna kallas in

300 000 reservister ska enligt försvarsminister Sergej Sjojgu kallas in i den "militĂ€ra specialoperationen" – en rysk eufemism för kriget mot Ukraina. Kort dĂ€refter kom rapporter om utsĂ„lda flyg ut ur Ryssland och demonstranter pĂ„ gatorna.

Men protesterna rör antagligen inte Putin i ryggen, sÀger Martin Kragh.

– Det finns till och med bevis pĂ„ att unga mĂ€n som greps i gĂ„r fick sina inkallelseordrar direkt pĂ„ polisstationen.

"Bara retorik"

Enligt Kragh finns det tecken pÄ att mobiliseringen redan nu har dragit i gÄng i stor skala. Allt tyder pÄ en fortsatt eskalering, trots att informationen som kommer ut frÄn Ryssland Àr ytterst begrÀnsad.

– Vi ser frĂ„n plats till plats att mĂ„nga mĂ€n i stridsför Ă„lder kallas in redan nu. De bussas till mönstringsstationer för att sedan placeras ut, sĂ€ger han.

– Det hĂ€r handlar inte om en sĂ„ kallad partiell mobilisering – det Ă€r bara retorik. Man kommer att försöka kalla in sĂ„ mĂ„nga det bara gĂ„r.

Martin Kragh Àr tveksam till huruvida protesterna kommer att fortsÀtta. NÀr Ryssland i och med massmobiliseringen gÄr in i en fas av förhöjd militarism kommer inga protester att tillÄtas, sÀger han.

– Den politiska repressionen stramas nu Ă„t seriöst i Ryssland, steg för steg. Snaran dras Ă„t.

Oppositionella i exil

FrÄgan Àr ocksÄ om det finns nÄgon aktör i dagens Ryssland som har kapacitet att samla större skaror med demonstranter.

– Det finns inget i dagslĂ€get som tyder pĂ„ att det sker nĂ„gon större protestorganisation. Alla de mest framstĂ„ende protest- och oppositionsledarna Ă€r antingen fĂ€ngslade eller drivna i exil sedan tidigare, sĂ€ger Kragh.

För de ryssar i vapenför Ă„lder som inte vill strida finns inte mĂ„nga val, annat Ă€n att försöka lĂ€mna landet. Att protestera pĂ„ gatorna kan leda till fĂ€ngelse i upp till 15 Ă„r, varnade Ă„klagarmyndigheten i gĂ„r – eller till inkallning direkt vid gripandet. Att desertera frĂ„n armĂ©n kan Ă€ven det innebĂ€ra mĂ„ngĂ„riga fĂ€ngelsestraff.

– Jag konstaterar samma sak som jag gjorde den 24 februari – Europa stĂ„r inför sin största sĂ€kerhetspolitiska kris sedan andra vĂ€rldskriget. Ingenting har förbĂ€ttrats, allting förvĂ€rras, sĂ€ger Martin Kragh.

Fakta: Ryska mobiliseringen

Den 21 september beordrade president Vladimir Putin i ett tal till nationen en "partiell mobilisering" i Ryssland.

Enligt försvarsminister Sergej Sjojgu rör det sig om 300 000 reservister som ska kallas in. Mobiliseringen uppges dock inte vara en engĂ„ngsĂ„tgĂ€rd.

De som kallas in ska vara militÀrt trÀnade och ha "relevant" erfarenhet, enligt myndigheterna. Kriteriernas detaljer har dock inte offentliggjorts. Det nya dekretet nÀmner heller inte en "partiell mobilisering" utan helt enkelt en "mobilisering", enligt ryska oberoende medier.

Den 21 september röstade statsduman Àven snabbt igenom ett förslag som för in orden "mobilisering" och "desertering" i den ryska brottsbalken. Om och nÀr federationsrÄdet och presidenten ger klartecken sÄ skÀrps kraven pÄ de stridande rejÀlt. Att frivilligt ge upp eller vÀgra lyda order kommer dÄ att leda till lÄnga fÀngelsestraff.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!