17 Ă„r gammal försvinner MalĂș GarcĂa Andrades lillasyster. En vecka senare hittas hon strypt till döds, dumpad i ett skogsparti i hemstaden Ciudad JuĂĄrez. Kroppen bĂ€r spĂ„r av tortyr och grova sexuella övergrepp.
I flera dagar sitter systerns lilla dotter hemma i soffan och tittar mot dörren, vÀntar pÄ mamma.
ââDagarna hon var försvunnen tĂ€nkte vi inte för en sekund att hon kunde vara död. Vi visste att mĂ„nga kvinnor mördades i Ciudad JuĂĄrez, men enligt myndigheterna hĂ€nde det bara prostituerade eller "lösslĂ€ppta kvinnor", sĂ€ger MalĂș GarcĂa Andrade över ett videosamtal frĂ„n Mexiko.
Gör "regeringens jobb"
StĂ„ende framför sin yngsta dotters kista i februari 2001 lovar MalĂș GarcĂa Andrades mamma att inte ge upp förrĂ€n rĂ€ttvisa skipats. Kort dĂ€refter grundar hon Nuestras hijas de regreso a casa (pĂ„ svenska ungefĂ€r "FĂ„ hem vĂ„ra döttrar"), som kĂ€mpar för Mexikos mördade och försvunna kvinnor.
I Ă„r, 22 Ă„r senare, mottar MalĂș GarcĂa Andrade Per Anger-priset för sitt arbete inom organisationen.
Fortfarande har ingen dömts för mordet pÄ systern. Och Mexikos kvinnor dödas i en aldrig tidigare skÄdad takt.
ââFör mig innebĂ€r priset att nĂ„gon sĂ€ger: Du Ă€r inte ensam. Du gör ett fantastiskt jobb. Det Ă€r ett erkĂ€nnande som fĂ„r oss att orka fortsĂ€tta göra det som egentligen Ă€r regeringens jobb, sĂ€ger MalĂș GarcĂa Andrade.
Skyller pÄ straffrihet
Stundtals Ă€r det ett tröstlöst arbete. 2020 mördades 3 723 kvinnor och flickor i Mexiko, enligt Amnesty International. Ytterligare hundratals â kanske tusentals â försvinner varje Ă„r. En försvinnande liten andel av brotten klaras upp.
ââDet sĂ€gs att i Mexiko kan du mörda en kvinna och aldrig behöva sona ditt brott. MĂ€nnen tror att de Ă€r skyddade pĂ„ grund av myndigheternas inkompetens.
I sitt arbete hjĂ€lper MalĂș GarcĂa Andrade familjer till försvunna kvinnor i kontakten med polis och rĂ€ttsvĂ€sende. Inte minst fungerar hon som ett mentalt stöd.
ââFör mig innebĂ€r det att jag gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng mĂ„ste Ă„teruppleva det som hĂ€nde oss. Deras frĂ„gor: Vad hĂ€nde? Vem gjorde det? Varför just vĂ„r dotter? Det Ă€r exakt samma frĂ„gor som vi stĂ€llde oss.
Brandattentat och mordförsök
Priset för att söka efter svar och utkrĂ€va rĂ€ttvisa har varit högt. MalĂș GarcĂa Andrade har blivit beskjuten och hennes hem har satts i brand. Mamma Norma har utsatts för tvĂ„ mordförsök. Organisationens medgrundare har efter hot tvingats lĂ€mna Mexiko. GĂ„ng pĂ„ gĂ„ng har de börjat om, pĂ„ nya platser och med polisbeskydd.
ĂndĂ„ har det varit vĂ€rt det, sĂ€ger MalĂș GarcĂa Andrade. För hon har en dotter â som i sin tur har en egen dotter.
ââJag vill inte att min dotter nĂ„gonsin ska behöva uppleva den Ă„ngest jag kĂ€nde. Jag vill att hon ska kunna kĂ€nna sig trygg i vetskapen att hennes dotter kommer hem igen nĂ€r hon gĂ„r ut genom dörren.
Patriarkala strukturer
OjÀmlikhet, skyhöga grader av vÄld i hemmet och en djupt rotad machokultur lyfts ofta fram för att förklara Mexikos epidemi i kvinnomord. DÀrtill kommer korruption, ineffektivitet och fördomsfullhet inom rÀttsvÀsendet.
ââMachokulturen frodas inte bara bland förövare â den Ă€r ocksĂ„ ett problem bland de personer som ska utreda brotten.
ââJag ser det varje dag. Vi anmĂ€ler en försvunnen kvinna och den första frĂ„gan vi fĂ„r Ă€r om hon har en pojkvĂ€n, om hon Ă€r "lösslĂ€ppt" â "oj, sex pojkvĂ€nner pĂ„ ett Ă„r?". I slutĂ€ndan Ă€r budskapet alltid att det Ă€r kvinnan sjĂ€lv som Ă€r ansvarig.
RĂ€ttad: I en tidigare version av texten angavs fel fotograf i anslutning till bilderna pĂ„ MalĂș GarcĂa Andrade.