Systern mördades – nu slĂ„ss hon mot mĂ€nnens vĂ„ld

Varje dag mördas elva kvinnor i Mexiko. I kampen mot vĂ„ldet Ă„terupplever MalĂș GarcĂ­a Andrade, Ă„rets mottagare av Per Anger-priset, varje dag sin egen tragedi: det brutala mordet pĂ„ hennes syster. Och Ă€ven de som slĂ„ss för landets kvinnor lever farligt.

Den mexikanska mĂ€nniskorĂ€ttsförsvararen MalĂș GarcĂ­a Andrade tilldelas Ă„rets Per Anger-pris för sin kamp mot vĂ„ldet mot kvinnor.

Den mexikanska mĂ€nniskorĂ€ttsförsvararen MalĂș GarcĂ­a Andrade tilldelas Ă„rets Per Anger-pris för sin kamp mot vĂ„ldet mot kvinnor.

Foto: Cristopher Ordoñez

Mexiko2023-03-29 06:00

17 Ă„r gammal försvinner MalĂș GarcĂ­a Andrades lillasyster. En vecka senare hittas hon strypt till döds, dumpad i ett skogsparti i hemstaden Ciudad JuĂĄrez. Kroppen bĂ€r spĂ„r av tortyr och grova sexuella övergrepp.

I flera dagar sitter systerns lilla dotter hemma i soffan och tittar mot dörren, vÀntar pÄ mamma.

– Dagarna hon var försvunnen tĂ€nkte vi inte för en sekund att hon kunde vara död. Vi visste att mĂ„nga kvinnor mördades i Ciudad JuĂĄrez, men enligt myndigheterna hĂ€nde det bara prostituerade eller "lösslĂ€ppta kvinnor", sĂ€ger MalĂș GarcĂ­a Andrade över ett videosamtal frĂ„n Mexiko.

Gör "regeringens jobb"

StĂ„ende framför sin yngsta dotters kista i februari 2001 lovar MalĂș GarcĂ­a Andrades mamma att inte ge upp förrĂ€n rĂ€ttvisa skipats. Kort dĂ€refter grundar hon Nuestras hijas de regreso a casa (pĂ„ svenska ungefĂ€r "FĂ„ hem vĂ„ra döttrar"), som kĂ€mpar för Mexikos mördade och försvunna kvinnor.

I Ă„r, 22 Ă„r senare, mottar MalĂș GarcĂ­a Andrade Per Anger-priset för sitt arbete inom organisationen.

Fortfarande har ingen dömts för mordet pÄ systern. Och Mexikos kvinnor dödas i en aldrig tidigare skÄdad takt.

– För mig innebĂ€r priset att nĂ„gon sĂ€ger: Du Ă€r inte ensam. Du gör ett fantastiskt jobb. Det Ă€r ett erkĂ€nnande som fĂ„r oss att orka fortsĂ€tta göra det som egentligen Ă€r regeringens jobb, sĂ€ger MalĂș GarcĂ­a Andrade.

Skyller pÄ straffrihet

Stundtals Ă€r det ett tröstlöst arbete. 2020 mördades 3 723 kvinnor och flickor i Mexiko, enligt Amnesty International. Ytterligare hundratals – kanske tusentals – försvinner varje Ă„r. En försvinnande liten andel av brotten klaras upp.

– Det sĂ€gs att i Mexiko kan du mörda en kvinna och aldrig behöva sona ditt brott. MĂ€nnen tror att de Ă€r skyddade pĂ„ grund av myndigheternas inkompetens.

I sitt arbete hjĂ€lper MalĂș GarcĂ­a Andrade familjer till försvunna kvinnor i kontakten med polis och rĂ€ttsvĂ€sende. Inte minst fungerar hon som ett mentalt stöd.

– För mig innebĂ€r det att jag gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng mĂ„ste Ă„teruppleva det som hĂ€nde oss. Deras frĂ„gor: Vad hĂ€nde? Vem gjorde det? Varför just vĂ„r dotter? Det Ă€r exakt samma frĂ„gor som vi stĂ€llde oss.

Brandattentat och mordförsök

Priset för att söka efter svar och utkrĂ€va rĂ€ttvisa har varit högt. MalĂș GarcĂ­a Andrade har blivit beskjuten och hennes hem har satts i brand. Mamma Norma har utsatts för tvĂ„ mordförsök. Organisationens medgrundare har efter hot tvingats lĂ€mna Mexiko. GĂ„ng pĂ„ gĂ„ng har de börjat om, pĂ„ nya platser och med polisbeskydd.

ÄndĂ„ har det varit vĂ€rt det, sĂ€ger MalĂș GarcĂ­a Andrade. För hon har en dotter – som i sin tur har en egen dotter.

– Jag vill inte att min dotter nĂ„gonsin ska behöva uppleva den Ă„ngest jag kĂ€nde. Jag vill att hon ska kunna kĂ€nna sig trygg i vetskapen att hennes dotter kommer hem igen nĂ€r hon gĂ„r ut genom dörren.

Patriarkala strukturer

OjÀmlikhet, skyhöga grader av vÄld i hemmet och en djupt rotad machokultur lyfts ofta fram för att förklara Mexikos epidemi i kvinnomord. DÀrtill kommer korruption, ineffektivitet och fördomsfullhet inom rÀttsvÀsendet.

– Machokulturen frodas inte bara bland förövare – den Ă€r ocksĂ„ ett problem bland de personer som ska utreda brotten.

– Jag ser det varje dag. Vi anmĂ€ler en försvunnen kvinna och den första frĂ„gan vi fĂ„r Ă€r om hon har en pojkvĂ€n, om hon Ă€r "lösslĂ€ppt" – "oj, sex pojkvĂ€nner pĂ„ ett Ă„r?". I slutĂ€ndan Ă€r budskapet alltid att det Ă€r kvinnan sjĂ€lv som Ă€r ansvarig.

RĂ€ttad: I en tidigare version av texten angavs fel fotograf i anslutning till bilderna pĂ„ MalĂș GarcĂ­a Andrade.

Fakta: VÄld mot kvinnor i Mexiko

TvÄ tredjedelar av mexikanska kvinnor över 15 Är sÀger sig ha upplevt nÄgon form av emotionellt, ekonomiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld. VÄld i nÀra relationer Àr vanligt förekommande, likasÄ handel med flickor och kvinnor.

Kvinnor som tillhör urfolk Àr ofta utsatta för dubbel diskriminering.

Trots att det finns en sÀrskild Äklagare för vÄld mot kvinnor, liksom sÀrskilda rÀttscentra som samlar olika typer av stöd under samma tak, Àr skyddet för kvinnliga brottsoffer bristfÀlligt. FÄ brott utreds och Àn fÀrre leder till fÀllande domar.

Den federala lagen kriminaliserar vÄldtÀkt, Àven i hemmet. MÀnniskorÀttsorganisationer menar dock att myndigheterna inte tar anmÀlningar pÄ allvar. PÄ en del hÄll kan förövaren bli frikÀnd om denne gifter sig med offret.

I mÄnga delstater Àr nivÄerna av könsrelaterat vÄld med dödlig utgÄng mot flickor och kvinnor, sÄ kallad femicid, mycket höga.

Fattigdom, vÄldsnormalisering samt en allmÀnt nedsÀttande attityd gentemot kvinnor i samhÀllet bedöms utgöra grogrund för vÄldet mot kvinnor.

KĂ€llor: Amnesty International, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), Landguiden/UI


Fakta: Per Anger-priset

Den svenska regeringens internationella pris för mÀnskliga rÀttigheter och demokrati Àr uppkallat efter diplomaten Per Anger, som under andra vÀrldskriget rÀddade ungerska judar undan Förintelsen.

Priset delas sedan 2004 ut genom förvaltningsmyndigheten Forum för levande historia.

Bland pristagarna de senaste Ären kan nÀmnas den afghanska tv-journalisten Najwa Alimi (2019), den syriske mÀnniskorÀttsaktivisten Abdullah al-Katheeb (2016), den iranska mÀnniskorÀttsaktivisten Narges Mohammadi (2011) och den belarusiske regimkritikern Ales Bjaljatski (2006).

KÀlla: Forum för levande historia

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!