Palestinska Hamas jÀttelika terrorattack den 7 oktober tog hela Israel pÄ sÀngen. Men landet har varit med om mÄnga krig, och stÀllde omedelbart om till ett nytt.
SÄvÀl regeringschefen Benjamin Netanyahu som hans ministrar har sedan dess varit tydliga med huvudmÄlet: att utrota det islamistiska Hamas, som styrt Gazaremsan sedan 2007.
Men utöver det? Vad ska hÀnda med ett utbombat Gaza, med de över tvÄ miljoner palestinierna dÀr? Och vem ska ha makten, bÄde över Gaza och det nu delvis palestinskt styrda VÀstbanken?
Alla signaler frÄn Israel nagelfars av omvÀrlden. Och, kanske föga ovÀntat, Àr det de radikalaste rösterna som hörs mest.
Amihai Eliyahu Àr kulturarvsminister frÄn högerextrema Judisk makt, ett parti som föresprÄkar att Israel tar över hela det historiska Palestina och att alla palestinier kastas ut. I den religiösa radiostationen Kol Barama fick han hÀromveckan frÄgan om "nÄgot slags atombomb" borde skickas mot Gaza, "för att döda alla".
ââDet Ă€r ett alternativ, svarade han.
"Gazas Nakba"
NÄgra dagar senare pratade jordbruksminister Avi Dichter med nyhetskanalen N12 om hur kriget gÄr.
ââNu rullar vi ut Gazas Nakba 2023. Det Ă€r sĂ„ det kommer att sluta, sade han.
al-Nakba ("Katastrofen") Ă€r en arabisk term som syftar pĂ„ att 700 000 palestinier fördrevs nĂ€r Israel bildades 1948. 75 Ă„r senare lever mĂ„nga av dem, eller deras Ă€ttlingar, fortfarande som flyktingar i bland annat Gazaremsan â och fruktar just att kastas ut pĂ„ nytt.
I samma veva lÀckte en "konceptrapport" ut frÄn underrÀttelsedepartementet i Jerusalem, dÀr en fördrivning av hela Gazas nuvarande befolkning beskrivs som det sÀkerhetsmÀssigt bÀsta för Israel.
SÄdana extremistiska idéer helt nÀra Netanyahu vÀcker oro i omvÀrlden. Men han försöker tona ned dem. Amihai Eliyahu har stÀngts av, och vid ett kabinettsmöte vÀdjade Netanyahu till sina ministrar att agera med mer "kÀnslighet".
Sju partier
Men hans brokiga koalition bestÄr av sju partier, med starka Äsikter. Uriel Abulof bedömer att ytterhögern har ungefÀr en tredjedel av regeringen.
ââDe stödjer vĂ€ldigt extrema Ă„tgĂ€rder, som att Ă„terbefolka Gazaremsan med judiska bosĂ€ttningar, sĂ€ger Abulof, som Ă€r docent i statsvetenskap i Tel Aviv men bor i Jerusalem.
ââDet finns en stark klang av etnisk rensning över det.
ââMen jag tror inte att majoriteten ministrar â i synnerhet i skenet av press frĂ„n USA â i nulĂ€get skulle lĂ„ta det hĂ€nda.
Majoritetens problem Àr att de extrema har sÄ lÀtt att formulera sina visioner. Medan det bland mer ÄterhÄllsamma politiker inte finns nÄgon tydlig bild av vad som hÀnder efter kriget.
Ett fortsatt "Hamastan", alltsÄ att hÄrdföra islamister styr nÄgonstans i de palestinska omrÄdena, utesluter Israel som för farligt.
ââDet finns mĂ€nniskor, och jag Ă€r bland dem, som fortfarande tror pĂ„ tvĂ„statslösningen, med ett demilitariserat och demokratiskt Palestina, sĂ€ger Abulof.
Biden kan avgöra
Men Àven de Àr i minoritet. Det palestinska styret pÄ VÀstbanken har lÄg trovÀrdighet, och mÄnga ser inte att Israel har nÄgon att förhandla med. DÀrmed finns det en stor israelisk mittfÄra som Àr villrÄdig.
ââDet uppstĂ„r ett slags limbo angĂ„ende dagen efter kriget.
För att bryta det kan det krĂ€vas yttre krafter â vilket i Israel Ă€r lika med USA. President Joe Biden har drygt ett Ă„r kvar av sin nuvarande mandatperiod, och kan under den tiden stipulera ramarna för en fred med palestinierna, menar Uriel Abulof.
För bortom Palestina finns mÀktigare aktörer som vill Israel illa. I första hand Hizbollah-rörelsen i Libanon, och Iran.
ââOm israelerna Ă€r med pĂ„ noterna skyddar USA dem mot stora fiender i flera vĂ€derstreck, sĂ€ger Abulof.
ââVĂ€ldigt mycket hĂ€nger pĂ„ vad Biden gör.