"VÄldtÀkt mer effektivt Àn konventionella vapen"

Gynekologen Denis Mukweges yngsta patient var sex mÄnader, den Àldsta över 80. Sexuellt vÄld inom ramen för konflikter Àr ett vapen som trasar sönder kroppar, familjer och hela samhÀllen. För fredspristagaren Mukwege ligger roten i en destruktiv mansroll.

Denis Mukwege, kongolesisk chefskirurg och gynekolog, tilldelades 2018 Nobels fredspris för sitt arbete mot sexualiserat vÄld som vapen i krig.

Denis Mukwege, kongolesisk chefskirurg och gynekolog, tilldelades 2018 Nobels fredspris för sitt arbete mot sexualiserat vÄld som vapen i krig.

Foto: Nils Petter Nilsson/TT

Kongo-Kinshasa2023-01-15 08:26

MĂ€nnen kom en tisdag.

– De gick in i huset och förstörde allt – vĂ„ra saker, och oss. Först vĂ„ldtog de min lillasyster, sedan min svĂ€gerska, och till sist mig.

Bibiche minns det som om det vore i gĂ„r. Ännu lĂ„ngt efterĂ„t kunde hennes kropp inte sluta skaka, en fysisk reaktion pĂ„ traumat hon utsatts för.

Bibiches historia, berÀttad för LÀkare utan grÀnser 2018, Àr lÄngt ifrÄn unik. Mamies make halshöggs innan hon vÄldtogs bredvid hans döda kropp. DÀrefter vÄldtog och dödade förövarna i tur och ordning hennes tre Àldsta döttrar.

– Jag hade fem barn. De dödade tre av dem och lĂ€mnade mig med bara tvĂ„, sĂ€ger hon.

Utöva dominans

Sedan andra Kongokriget bröt ut 1998 har hundratusentals kvinnor och barn vĂ„ldtagits i Kongo-Kinshasa, ofta av flera förövare i grupp och inte sĂ€llan framför ögonen pĂ„ makar och andra familjemedlemmar. Men sexuellt vĂ„ld anvĂ€nds som vapen i konflikter över hela vĂ€rlden. Även frĂ„n exempelvis Ukraina finns otaliga vittnesmĂ„l om vĂ„ldtĂ€kter och sexuella övergrepp begĂ„ngna av soldater.

– Det handlar om att visa att jag kan dominera och förödmjuka dig. Det Ă€r ett sĂ€tt att dominera och att förstöra, sĂ€ger fredspristagaren och gynekologen Denis Mukwege till TT.

1999, ett Är efter det blodiga krigets start, grundade Mukwege Panzisjukhuset i östra Kongo-Kinshasa, dÀr offer för sexuellt vÄld fÄr vÄrd. Hans första patient hade fÄtt sina reproduktiva organ söndertrasade.

23 Ă„r senare fortsĂ€tter vĂ„ldet. I dag vĂ„rdar Mukwege döttrarna till de kvinnor han hjĂ€lpte pĂ„ 1990-talet. Ingen fredas: Hans yngsta patient var sex mĂ„nader gammal, den Ă€ldsta över 80. Kvinnors kroppar Ă€r slagfĂ€lt, sĂ€ger Mukwege; vĂ„ldtĂ€kterna ett vapen och en krigsmetod. Han gestikulerar med bĂ€gge hĂ€nderna för att understryka vikten av sina ord.

– VĂ„ldtĂ€kt Ă€r mer effektivt Ă€n konventionella vapen. Kvinnan blir inte bara förstörd som individ – hon förstörs fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och socialt.

"Kvinnorna Àr era"

En vÄldtÀkt kan slita sönder ett helt samhÀlle, sÀger han. Den utsatta kan mÄnga gÄnger inte ÄtervÀnda hem, förlorar sin inkomst, och ofta skuldbelÀggs hela familjen. I vissa fall blir hon gravid, i andra smittas hon med hiv och andra sjukdomar. Barn tillkomna genom vÄldtÀkt stigmatiseras redan innan de sett dagens ljus.

Men varför vÄldtar mÀnnen? Under Ären har frÄgan förföljt Denis Mukwege. I boken "Kvinnors styrka", som utkom 2022, berÀttar han om ett möte med en förövare, en ung man som fördes bort av en vÀpnad milisgrupp som tolvÄring.

"När de sändes ut på uppdragen sade ledaren till sina män: 'Kvinnorna är era, gör vad ni vill.' De andra krigarna kidnappade och våldtog dem. Han var bara i tidiga puberteten, men deltog på grund av grupptrycket", skriver Mukwege i boken.

– SĂ€ttet han beskrev det... NĂ€r vuxna tar barn, 12, 13 Ă„r gamla, och hjĂ€rntvĂ€ttar dem – sĂ€ger att du blir stark, du fĂ„r kontroll, vapen, pengar och alla kvinnor du vill – sĂ„ tror barnen pĂ„ dem. För mig Ă€r alla dessa barn förövare, men ocksĂ„ offer. Jag kan se att de sjĂ€lva Ă€r totalt förstörda av vĂ„ldet de utövat.

AnsÄgs oundvikligt

2017 intervjuade forskarna Bert Ingelaere och Nina Wilén över 100 tidigare medlemmar i den kongolesiska rebellgruppen FDLR om hur de sÄg pÄ det sexuella vÄld de sjÀlva utövat. I studien beskriver soldaterna kvinnornas kroppar som territorier de fÄr anvÀnda som de vill, likt de faktiska territorier de försöker erövra under konflikten. Ord som begÀr, kontroll och "grundlÀggande behov" Äterkommer gÄng pÄ gÄng.

TT: Betyder det att alla mÀn kan bli vÄldtÀktsmÀn?

– Jag vet inget krig i dag dĂ€r mĂ€n inte vĂ„ldtar. Det Ă€r en metod och den kan lĂ€ras ut överallt och anvĂ€ndas överallt, sĂ€ger Denis Mukwege.

Bara för nÄgra Ärtionden sedan ansÄgs sexuellt vÄld vara en oundviklig följd av vÀpnade konflikter, sÀger han. Bosnienkriget och folkmordet i Rwanda öppnade omvÀrldens ögon för brottets vedervÀrdighet, men det skulle dröja till 2008 innan FN:s sÀkerhetsrÄd antog resolution 1820 som erkÀnner vÄldtÀkt som en krigsförbrytelse. Det Àr ett framsteg, menar Denis Mukwege, men lÄngt ifrÄn nog.

– VĂ„ldtĂ€kt kan inte tolereras. Vi har konventioner som bannlyser anvĂ€ndningen av exempelvis kemiska vapen, men det finns ingen konvention mot vĂ„ldtĂ€kt i konflikter. Vi vet att det Ă€r ett vapen som kan ödelĂ€gga inte bara en individ utan ett helt samhĂ€lle, sĂ„ varför har vi ingen konvention?

"Toxisk maskulinitet"

Men framför allt mÄste vi utbilda vÄra barn, sÀger han. Denis Mukwege vÀxte upp i ett djupt patriarkalt samhÀlle, men med en mamma som tvingade honom till precis samma hushÄllssysslor som systrarna. NÀr andra pojkar retade honom förbannade han sin mor och hennes uppfostringsfilosofi. Först nÀr han sjÀlv flyttade hemifrÄn förstod han.

– Vi mĂ„ste lĂ€ra vĂ„ra barn frĂ„n en tidig Ă„lder att kvinnor Ă€r jĂ€mlika mĂ€n, att vĂ„ldtĂ€kt inte Ă€r att visa sig stark. Vi mĂ„ste jobba mot all toxisk maskulinitet. Vi lĂ€r vĂ„ra pojkar att de inte ska grĂ„ta, att de mĂ„ste visa sig starka... Varför gör vi det? För att fĂ„ dem att vĂ€xa upp till "riktiga mĂ€n"?

Han pausar, knÀpper hÀnderna och lutar sig fram över bordet. Höjer ögonbrynen i en frÄga.

– Men vad Ă€r en "riktig man"?

Fakta: Denis Mukwege

Denis Mukwege föddes i dÄvarande Belgiska Kongo (nuvarande Demokratiska republiken Kongo, ofta kallat Kongo-Kinshasa) 1955. Han utbildade sig till lÀkare i Burundi och specialiserade sig sedan inom gynekologi och obstetrik. Efter att tillsammans med sin familj ha flytt undan 1990-talets krig ÄtervÀnde han till Kongo-Kinshasa för att 1999 starta Panzisjukhuset i Bukavu i provinsen Södra Kivu.

Sjukhuset, som invigdes 2001, grundades med hjÀlp av bland annat pengar frÄn svenska Sida, Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) och LÀkarmissionen.

Sjukhuset Àr kÀnt för sitt SSV-projekt, dÀr offer för sexuellt vÄld och kvinnor med gynekologiska problem fÄr medicinsk och psykologisk vÄrd samt juridisk och social hjÀlp. Panzisjukhuset tar Ärligen emot tusentals patienter som utsatts för sexuellt vÄld.

Mukwege har utsatts för mordförsök och hot, men har ocksÄ mottagit flera priser för sitt arbete för att skydda kvinnor. 2008 mottog han FN:s mÀnniskorÀttspris, 2009 Palmepriset och 2013 Right Livelihood-priset. 2018 tilldelades han Nobels fredspris tillsammans med yazidiskan Nadia Murad, som 2014 tillfÄngatogs av IS och hölls under slavliknande förhÄllanden, för de bÄdas kamp mot sexuellt vÄld som vapen i vÀpnade konflikter.

2022 utkom Denis Mukweges bok "Kvinnors styrka: Vad jag lÀrt mig av kampen pÄ det sexuella vÄldets frontlinje" (Volante).


Sexuellt vÄld i krig och konflikter

Sexuellt vĂ„ld i konflikter Ă€r ett urĂ„ldrigt fenomen, men tros ha anvĂ€nts systematiskt först under andra vĂ€rldskriget. Antalet vĂ„ldtagna kvinnor och barn har dĂ€r berĂ€knats till cirka tvĂ„ miljoner. Av dessa uppskattas runt 240 000 ha dött till följd av de skador de fick. MĂ„nga vĂ„ldtogs 70–80 gĂ„nger.

Under 1990-talet ökade forskningen pÄ omrÄdet i samband med konflikterna i före detta Jugoslavien samt folkmordet i Rwanda, dÀr upp emot en halv miljon kvinnor och flickor berÀknas ha vÄldtagits. 1998 definierades vÄldtÀkt för första gÄngen som "brott mot mÀnskligheten" av krigsdomstolarna för Rwanda och före detta Jugoslavien.

Först i FN:s resolution 1820 frÄn 2008 erkÀnns vÄldtÀkt som en krigsförbrytelse. Resolution 1960 frÄn 2010 innehÄller konkreta ÄtgÀrder för att bevaka och utkrÀva straffansvar för sexuellt vÄld i konflikter. Den senaste relevanta resolutionen, 2467 frÄn 2019, stÀrker ytterligare mÄlsÀttningen om ett förhÄllningssÀtt som lÀgger fokus pÄ offret.

KĂ€lla: FN med flera

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!