Hösten Àr osedvanligt het i andalusiska Granada, bÄde bokstavligt och bildligt. Vid stadens stora kongresspalats försöker utkommenderade poliser se sÄ kyliga ut som möjligt dÀr de vaktar i den 30-gradiga hettan. PÄ insidan drar EU-lÀndernas stats- och regeringschefer igÄng den hett emotsedda processen för att vÀxa igen.
ââDet hĂ€r Ă€r startskottet för debatten om den strategiska agendan. Det Ă€r viktigt för oss att klarlĂ€gga flera punkter: vad vill vi göra i framtiden, hur tar vi beslut tillsammans, hur betalar vi för vĂ„ra prioriteringar och gemensamma initiativ? sĂ€ger rĂ„dsordförande Charles Michel till den församlade presskĂ„ren pĂ„ plats.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen upprepar samtidigt EU:s senaste mantra om att det inte bara Àr kandidatlÀnderna utan ocksÄ EU som mÄste göra sin "hemlÀxa" och anpassa sig inför nÀsta utvidgning. Men hon betonar ocksÄ fördelarna, inte minst ekonomiskt.
ââDe som gĂ„r in i EU mĂ„ste vara redo, men erfarenheten visar att varje utvidgning har varit till en enorm fördel för oss bĂ„da. VĂ„r största styrka Ă€r vĂ„r inre marknad och utökandet av den inre marknaden Ă€r alltid av enormt vĂ€rde för oss, sĂ€ger von der Leyen.
MĂ„ldatum 2030
NÄgon snabbprocess handlar det inte om. à r 2030 har satts som ett mÄl för nÀr Ätminstone EU ska vara redo. För sent, tycker somliga.
ââDet verkar vĂ€ldigt lĂ„ngt bort. Jag tror vi mĂ„ste röra oss snabbare pĂ„ vĂ„r sida, sĂ€ger exempelvis Estlands premiĂ€rminister Kaja Kallas.
Sverige och statsminister Ulf Kristersson (M) tillhör samtidigt de mÄnga som inte gÀrna sÀtter datum utan hellre pÄpekar att villkoren mÄste vara uppfyllda.
ââDet gĂ„r inte att sĂ€ga pĂ„ förhand. För svensk del Ă€r det viktigt att man menar vad man sĂ€ger, att meritbaserad verkligen betyder att man hĂ„ller pĂ„ kraven: man ska leva upp till dem, det finns inga genvĂ€gar, men ocksĂ„ att nĂ€r man lever upp till kraven sĂ„ Ă€r EU berett att slĂ€ppa in ett nytt land som medlem, sĂ€ger Kristersson pĂ„ plats i Granada.
Vem betalar?
Mycket finns dock att fundera över. Hur ska beslutsfattandet kunna ske smidigt om EU har 35 medlemmar som alla har veto? Hur ska jordbruksstödet se ut â inte minst om jordbruksbjĂ€ssen Ukraina kliver in?
ââEtt helt nytt jordbruk kommer att födas frĂ„n ett ukrainskt medlemskap. Ăr vi redo för det? Ăr de franska bönderna redo för det? frĂ„gar sig Ungerns premiĂ€rminister Viktor OrbĂĄn.
Vem som ska betala för vad Àr ocksÄ en given frÄga. EU-ledningen och EU-parlamentet vill gÀrna skapa nya EU-intÀkter och ökad budget. Sverige tillhör motstÄndarna.
ââIngen kommun, ingen stat och inte heller EU kan bara ropa pĂ„ nya pengar nĂ€r man vill göra nya saker. DĂ„ mĂ„ste man omprioritera. Det Ă€r otroligt viktigt, sĂ€ger Kristersson i Granada.