Ambassadör försöker vända Libanons kaos

På måndagen gav president Michel Aoun officiellt uppdraget till Adib. I helgen framkom att såväl kristna som sunni- och shiamuslimskt grundade partier i landets komplicerade politiska landskap står bakom nomineringen.

– Vi får nu en liten chans att rädda landet, säger Adib enligt nyhetsbyråer efter nomineringen.

Han tillägger att det inte finns tid för "ord, löften och önskningar" eftersom omedelbara reformer måste till, inte minst för att blidka Internationella valutafonden (IMF), så att landet kan få fortsatta krediter av omvärlden.

Själva regeringsbildningen kan ta månader.

Den förra regeringen, som fortsätter att styra under en övergångsperiod, avgick den 10 augusti efter den enorma explosionsolyckan i huvudstaden Beiruts hamn veckan före.

Nästan omöjligt

Även om den 48-årige Adib får ihop en regering beskrivs hans uppdrag som nästan omöjligt. Flera tidigare styren har avgått inför enorma och envist ihållande folkliga protester, som emellanåt också varit våldsamma, på landets gator och torg. Ilskan mot landets elit drivs av krav på konstitutionella förändringar och hårda tag mot den utbredda korruptionen.

Jättesmällen i Beirut – då närmare 190 människor dödades, 6 500 skadades och omkring 300 000 fick sina bostäder förstörda eller skadade – har blivit en symbol för vanstyre. Som bakgrund ligger hela tiden den kollapsade ekonomin och valutan, statens skuldsättning, skenande fattigdom och hotet om statsbankrutt – för att inte tala om riskerna för ett nytt inbördeskrig.

Enligt Världsbanken orsakade explosionen direkta skador för motsvarande 40 miljarder kronor, och till det ungefär 30 miljarder i övrig negativ påverkan på ekonomin.

Adib har en examen i juridik och statsvetenskap och var universitetslektor innan han 2013 blev ambassadör i Tyskland.

Accepterar demonstranterna?

Den politiska eliten i Libanon är liten – och Mustafa Adib är nära allierad med sunnimuslimen Najib Mikati, en miljardär som två gånger varit landets premiärminister vars rådgivare han varit i flera omgångar.

Frågan är därför också om gatornas mycket auktoritetströtta demonstranter, som har blivit en parallell men mycket tung politisk kraft i landet, accepterar Adib.

Själv verkar han samtidigt synnerligen medveten om behovet av folklig förankring och han gav sig på måndagen – iklädd oklanderligt vit skjorta, slips och ansiktsmask – ut i Beiruts Gemmayzehområde, som skadades svårt av explosionen den 4 augusti.

– Jag vill ha ert förtroende, sade han till en av invånarna.

Ingen hög regeringsföreträdare har besökt området efter explosionen.

Djävulen och dygden

Frankrikes president Emmanuel Macron kom till Libanon på måndagen. Han har larmat om risken för inbördeskrig i Libanon och pekat på att behovet av "djup förändring" av politiken som i stor utsträckning bygger på religiös tillhörighet.

Flera tunga politiker – bland andra den bland demonstranterna så avskydde president Michel Aoun – har luftat villighet till en mer sekulär inriktning.

Men det väcker misstänksamhet bland bedömare om tomma ord för att verka gå Macron till mötes.

– När den politiska klassen talar om införandet av den civila staten påminner det mig om djävulen som talar om dygd, det går inte ihop, säger statsvetarprofessorn Hilal Khashan.

– Det är en stor skillnad mellan att lyfta en slogan och att verkligen sätta den i arbete, fortsätter han.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om när Frankrikes president skulle komma till Libanon.