De miste sin femÄring i en yxattack pÄ skola

En förÀlders största mardröm blev verklighet för Neide Cunha och Bruno Amaral. De förlorade sin femÄriga son i en yxattack pÄ en brasiliansk skola. I Brasilien har skolattacker tidigare varit sÀllsynta, men sedan i fjol har de ökat dramatiskt. Pandemin Àr en av orsakerna, enligt forskare.

Veti Bredun tillsammans med sonen Eduardo, som blev vittne till yxdÄdet pÄ sin skola i Blumenau.

Veti Bredun tillsammans med sonen Eduardo, som blev vittne till yxdÄdet pÄ sin skola i Blumenau.

Foto: Emma Garzon/TT

Brasilien2023-05-27 15:04

Ett hav av blommor och en ensam nalle ligger utanför den fÀrgglada skolbyggnaden i Blumenau i södra Brasilien. HÀr brukar barn leka och lÀra, men inte nu. För nÄgra veckor sedan skedde det ofattbara: En 25-Ärig man tog sig in i skolans lekpark och attackerade flera barn med en yxa. Efter dÄdet överlÀmnade gÀrningsmannen sig sjÀlv till polis.

Polis berÀttade

Bernardo Cunha Machado var Neide Cunha och Bruno Amarals enda barn. Vanligtvis hade han inte det bÀsta morgonhumöret. Men den dÀr dagen vaknade han glad och lekte kanin med sin pappa och bÀsta vÀn innan de gick till skolan.

NÄgra timmar senare fick Neide Cunha ett meddelande frÄn skolans rektor om att sonen blivit skadad. NÀr hon kom till skolan sÄg hon andra elever krama om sina förÀldrar, men hennes son dök inte upp. Till slut var det polis som berÀttade att Bernardo var död.

NÀr Bruno Amaral kom till platsen möttes han av hjÀrtskÀrande sorg.

– Min första tanke var att ge trygghet till min fru, hon var min prioritet, berĂ€ttar han.

Neides Cunhas ögon tĂ„ras nĂ€r hon berĂ€ttar om den mardrömslika dagen – nĂ„got hon Ă€ndĂ„ vill göra för att hedra sitt barns minne.

– Jag önskar att jag hade min son i mina armar, att han kunde komma tillbaka, sĂ€ger hon.

Isoleringen bidrog

Bernardo Cunha Machado och Neide Cunha Àr dessvÀrre inte ensamma. Sedan 2002 har 22 planerade vÄldsattacker mot skolor Àgt rum i Brasilien. Totalt har 35 personer dött, enligt en kartlÀggning som Telma Vinha, doktor i pedagogik och professor vid universitetet Unicamp, gjort.

Studien visar att skoldÄd historiskt varit relativt ovanliga i Brasilien. Men mellan augusti i fjol och fram till slutet av mars skedde hela nio attacker. Vinha pekar ut covidpandemins sociala isolering som ett av skÀlen till ökningen. Under pandemin höll en del brasilianska skolor stÀngt i uppemot tvÄ Är.

– Den intensiva samexistensen mellan familjemedlemmar i en kontext av rĂ€dsla och osĂ€kerhet samt den vĂ€xande sociala utsattheten bidrog till ökningen av negativa psykologiska effekter och psykiska störningar, sĂ€ger Telma Vinha.

Hon lÀgger till att unga under nedstÀngningen lade mycket tid pÄ spel och sociala nÀtverk. I vissa av dem fanns en koppling till hatretorik.

Vill förebygga vÄld

Gemensamma faktorer för de som utfört skolattacker i Brasilien Àr en negativ bild av skolan i kombination med rasistiska, sexistiska eller nazistiska ideal. Telma Vinha anser att det nödvÀndigt att diskutera frÄgor som hatretorik och radikalisering i skolan.

– Skolan kan vara en vĂ„ldsam plats. Men den kan ocksĂ„ vara en privilegierad plats dĂ€r man kan förebygga konflikter och aggression och frĂ€mja vĂ€lbefinnande och demokratisk samexistens, sĂ€ger hon.

Den brasilianska regeringen Àr inne pÄ samma linje. Nyligen presenterades en satsning pÄ motsvarande 6,3 miljarder kronor för att förebygga vÄld i skolor. Pengarna ska bland annat gÄ till sÀkerhetsutrustning, utbildning av skolpersonal och stödcenter för psykisk ohÀlsa. Samtidigt ska övervakning och utredning intensifieras av profiler pÄ digitala plattformar som uppmuntrar till vÄld och brott.

SÄg jÀmnÄriga

Telma Vinhas kartlÀggning av skolattackerna gjordes precis innan dÄdet i Blumenau dÀr fyra barn dog och flera skadades.

SjuÄriga Eduardo Bredun klarade sig oskadd men sÄg flera kamrater dö. Hans mamma Veti Bredun sÀger att hÀndelsen satt djupa spÄr i sonen. Nu Àr han rÀdd, han vill inte Àta eller gÄ kvar i sin gamla skola. I vÀntan pÄ en ny skola försöker Veti Bredun ta vara pÄ varje minut med sin pojke.

– Det Ă€r sĂ„ mycket lidande. Det kĂ€nns svĂ„rt att veta att jag kan lĂ€gga min son pĂ„ kvĂ€llarna, men de förĂ€ldrar som förlorade sina barn fĂ„r aldrig den chansen igen, sĂ€ger hon.

”Saknar hans kĂ€rlek”

Neide Cunha och Bruno Amaral gĂ„r genom den park som sonen brukade kalla ”min stora vĂ€rld”. NĂ€r de kommer till lekplatsen vinkar de andra barnen glatt.

Paret har blivit erbjudna stöd för att bearbeta sorgen, men i nulÀget söker de sig till varandra. Bruno Amaral sÀger att han finner tröst i sin fru och i sin kristna tro. I sorgeprocessen ryms mycket kÀrlek, paret skrattar ofta nÀr de berÀttar för varandra om sonen. Bernardo Cunha Machado tyckte om engelska och matte och han drömde om att bli brandman.

– Bernardo var glad, intelligent och kĂ€rleksfull. Det jag saknar mest med honom Ă€r hans kĂ€rlek, sĂ€ger Neide Cunha.

Fakta: Brasilien

VÀrldens till ytan femte största land. Med arean 8,5 miljoner kvadratkilometer Àr Brasilien nÀstan lika stort som hela Europa.

Befolkningen uppskattas till över 215 miljoner, vilket placerar Brasilien pÄ sjÀtte plats i vÀrlden. Det innebÀr ocksÄ att var 36:e mÀnniska pÄ jorden Àr "brasse".

NÀr portugisiska sjöfarare kom till omrÄdet för ungefÀr 500 Är sedan fanns dÀr olika folkgrupper med sammanlagt cirka 7 miljoner invÄnare.

Under följande Ärhundraden koloniserade Portugal i stort sett hela nuvarande Brasilien. Landet blev sjÀlvstÀndigt pÄ 1820-talet.

I Brasilien rĂ„der 14 Ă„rs skolplikt, inklusive tvĂ„ Ă„r i förskola. Andelen barn som börjar grundskolan lĂ„g 2017 pĂ„ 96,3 procent. Året efter mĂ€ttes lĂ€s- och skrivkunnigheten i landet till 93,2 procent.

KĂ€lla: UI/Landguiden med flera

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!