Källa: Post-och telestyrelsen.
Källa: Post-och telestyrelsen.

Utbyggnaden av bredband havererar – brist på pengar

Regeringens bredbandsmål har kantats av felkalkyler, försenade projekt och en ovilja att bygga i glesbefolkade områden. Den utlovade utbyggnaden har stannat av och kräver ökade investeringar från regeringen – men någon storsatsning är det inte frågan om.

För tio år sedan sjösatte Alliansregeringen en bredbandsstrategi. Drygt ett år senare lanserade EU sin digitala agenda och efter regeringsskiftet 2014 utvecklades den svenska strategin till den ambitiösa målsättningen Ett helt uppkopplat Sverige till 2025, vilket innefattar ett antal delmål.

Det första är att 95 procent av de svenska hushållen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020.

Källa: Post-och telestyrelsen.
Källa: Post-och telestyrelsen.

Landsbygden halkar efter

Medan stora kommuner med ett attraktivt antal hushåll och företag når delmålet 2020, har många mindre kommuner på landsbygden halkat efter. Fastigheterna ligger ofta långt ifrån varandra, vilket innebär stora investeringskostnader, och en redan avsevärt lägre kundbas än i städerna skrämmer bort marknadsaktörerna.

– Om målet är realistiskt? Kanske, är svaret just nu. Det känns tveksamt om det går på den riktiga landsbygden, det kommer krävas mer statliga stöd. Om regeringen menar allvar med sitt mål måste det till mer pengar, säger Kenneth Björnfot, stabsansvarig i Kalix kommun.

Han betonar vikten av bredband som en viktig infrastrukturfråga, men som ständigt hamnar i skymundan från politiskt håll.

– Regeringen avsätter miljarder för att bygga ut hamnar, flygplatser, vägar och järnvägar medan man förlitar sig på att marknaden ska sköta utbyggnaden av fiber, vilket blir en stor utmaning för oss, menar Björnfot.

Investeringar fram till 31.12.2020.  Källa: Post-och telestyrelsen.
Investeringar fram till 31.12.2020. Källa: Post-och telestyrelsen.

Överensstämmer inte

Bland de bredbandsansvariga inom kommunerna i Norrbotten råder konsensus att bredbandsprojektens delmål 2020 och 2025 inte överensstämmer med varandra - vilket leder till att många kommuner struntar i att uppnå målen för 2020 för att de ändå kommer nå målen för det senare. Detta eftersom definitionen för bredbandsuppkoppling är olika för projekten.

– När definitionen av en anslutning är enklare att uppnå i målet 2025 än 2020 så är det är ju enklare att sikta mot, och klara målen 2025. Våra förutsättningar är bättre mot målen 2025, säger Aron Pennling, stadsnätsansvarig på Storumans kommun.

Når inte målet

Arvid Alm är projektledare för bredband i Robertsfors kommun och är inne på samma spår som Pennling.

– Vi kommer inte nå det första målet, men det andra blir lättare, säger han.

För delmålet 2020 krävs att de boende har en fysisk bredbandskabel dragen till huset, medan kravet för det slutgiltiga 2025-målet bygger på att man har tillgång till bredband, en så kallad “pass by”. Det innebär att om det finns en kabel vid vägen utanför bostaden, kan man koppla upp sig mot en kostnad, vilket räknas som bredbandstillgång.

Krävs mer

I en utredning tillsatt av regeringen år 2014 uppskattade Post- och Telestyrelsen (PTS), att det skulle krävas marknadsinvesteringar på 32 miljarder kronor under de kommande åren för att nå en nationell tillgång på bredband mellan 85 till 90 procent 2020. Fem år senare har marknadsaktörerna investerat över 50 miljarder kronor för att ligga inom det intervallet.

I oktober 2019 publicerade PTS en rapport, där myndigheten bedömer att det krävs ytterligare investeringar för att nå målet 2025, trots att den ursprungliga kostnadsprognosen från 2014 spruckit med över 18 miljarder kronor.

PTS beräknar att det saknas ytterligare 17 miljarder kronor för att nå den ambitiösa målsättningen till 2025. Samtidigt satsar regeringen 650 miljoner över tre år på bredbandsutbyggnad i sin höstbudget. Endast tre procent av den totala återstående kostnaden, enligt PTS beräkningar.

– Det är miljarder som utbyggnaden handlar om – men det är miljoner som fördelas, säger Bertil Nordqvist, IT-samordnare i Jokkmokks kommun.

Investeringar fram till 31.12.2020.  Källa: Post-och telestyrelsen.
Investeringar fram till 31.12.2020. Källa: Post-och telestyrelsen.

Har avtagit

Bredbandsutbyggnaden har avtagit de senaste åren, främst på grund av att marknadsaktörerna inte vill bygga ut i lika stor omfattning som tidigare eftersom det inte är lönsamt i de glesbefolkade områdena.

De ansvariga i kommunerna i Västerbotten och Norrbotten vill nu se mer engagemang från staten med fler och större stöd riktat till bredbandsutbyggnad.

I Robertsfors har man valt att avsluta bredbandsprojektet i förtid, trots att endast 78 procent av kommunens hushåll har bredbandstillgång om 100 Mbit/s.

Orsaken? Pengarna är slut.

– Pengarna räckte för att gräva fiber mellan två byar. Nästa etapp börjar nästa år och sträcker sig till 2022, då kommer vi nå ytterligare 100 anslutningar, säger Arvid Alm och fortsätter:

– Vi kommer säkert inte nå målet på 95 procent, vi kan ju inte tvinga folk att ansluta sig, och där vi gräver finns det finns folk som inte vill ansluta sig.

Annan lösning i Arjeplog?

Det finns flera orsaker till att utbyggnaden haltar. Ture Holmström på IT-avdelningen vid Arjeplogs kommun är en av dem som hoppas på att målet om en fysisk kabel slopas, då det inte är priseffektivt på landsbygden. Han tror att bredbandsmålen hade kunnat nås om trådlös teknik räknats med.

– Det kan vara åtta mil mellan tre till fem kunder. Kostnaden för att gräva fiber där är väldigt hög. Ambitionen är att fixa trådlöst nät och fiber så gott det går – men det är kostnaden som styr. Kostnaderna är för höga, så det finns ingen poäng att dra fiber överallt, säger han.

Enligt en rapport av Post- och Telestyrelsen kommer regeringens andra delmål om att hela Sverige ska ha tillgång till stabila mobiltjänster av god kvalitet 2023 inte att nås, rapporterade Ekot den 11 november.

Samtidigt kan en mobil lösning med dagens teknik endast ge en hastighet på omkring 30 Mbit/s – långt ifrån det delmål som säger att de svenska hushållen och företagen ska ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020 och hela 1 Gbit/s 2025. Hastigheter som endast är möjliga med fiberanslutning och som kan bli nödvändiga för att kunna använda viktiga, uppkopplade tjänster i framtiden.

Bredband har blivit en viktig del av det moderna samhället. Framför allt har argumentet tillväxt använts för bredbandsutbyggnaden, men även välfärd och rättvisa. Allt fler offentliga myndigheter och tjänster digitaliseras, och det är viktigt att alla har samma möjligheter att ta del av dessa, oberoende var i landet man befinner sig

– Om man ser ur ett välfärdsperspektiv; det är viktigt att nätet fungerar överallt. Exempelvis en pacemaker måste ju kunna fungera lika bra överallt, säger Simon Markusson, samhällsstrateg vid Skellefteå kommun.

Utöver dessa svårigheter tillkommer den korta grävsäsongen i länen, jämfört med andra delar av Sverige. Fiberutbyggnaden måste vara effektiv under de fåtal månader som det faktiskt går att gräva i marken och installera fiberkabeln.

Skellefteå bra till

Pengarna för bredbandsutbyggnaden fördelas regionvis och tilldelas mellan kommunerna, berättar Simon Markusson, samhällsstrateg vid Skellefteå kommun. Det finns olika kriterier för att ta del av pengarna, och varje kommun får skicka in en ansökan för det man behöver bygga ut. Det gör att kommunerna konkurrerar med varandra om pengarna. Utifrån detta är stora kommuner som Skellefteå och Umeå lämpade att få mycket pengar.

– Umeå och Skellefteå har helt andra förutsättningar, men det är viktigt att man ställer sig solidariska till hela regionen, säger Markusson.

Axel Gåve

Jonas Fagerström

Jesper Råtts

Fakta

Regeringens bredbandsmål

År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.

År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Regeringens definition av målet att "hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband" till 2025 beskrivs så här: 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s. 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s. 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Mbit/s.

Källa: Post- och Telestyrelsen

Anmäl till Mediaombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut