Två personer, en man och en kvinna, är fortfarande anhållna för det misstänkta mordet på ett barn i ettårsåldern, som anträffades död i Umeå tätort i söndags.
Däremot har misstankegraden sänkts från sannolika skäl till en skälig misstanke om brott.
Detta är vanligt i brottsutredningar om det inte relativt snabbt kommer information som tydligt förstärker misstankarna, vilket bygger på ett resonemang att bevisen borde bli starkare med tiden om den misstänkte faktiskt är skyldig.
– De utredningsåtgärder som har vidtagits i det här fallet har inte förändrat bevisläget på ett avgörande sätt åt något håll. Det innebär sammantaget en försvagning av misstanken, säger kammaråklagare Jonas Fjellström, som leder förundersökningen, till VK .
Utredningsåtgärderna han syftar på handlar i huvudsak om att det har hållits en mängd förhör och att brottsplatsundersökningen numera är klar.
Däremot väntas obduktionen av kroppen, och de kompletterande undersökningarna som sedan följer, ta betydligt längre tid.
– Vi får nog inga säkra besked förrän alla analyser är klara och det rör sig åtminstone om flera veckor bort, säger Jonas Fjellström.
Finns det några direkta vittnesiakttagelser av det misstänkta brottet?
– Det finns inga direkta iakttagelser genom att någon annan person har sett precis vad som har hänt. Däremot håller vi en stor mängd förhör med personer som på olika sätt har uppgifter att lämna.
Råder det tvivel om att det faktiskt handlar om ett mord i det här fallet?
– Det gör det naturligtvis i det här skedet. Det är också den viktigaste frågan vi jobbar med, för att se om det handlar om ett naturligt dödsfall, en olyckshändelse eller någon avsiktlig handling som ligger bakom detta.
Den misstänkta mannen och kvinnan är inte kända av polisen sedan tidigare, de är inte misstänkta för några ytterligare brott och de uppges ha en mycket nära relation till offret.
Varken polis eller åklagare vill dock svara på om det finns några släktband mellan de inblandade personerna.
Trots att misstankegraden har försvagats finns en möjlighet för åklagaren att begära en så kallad utredningshäktning av de båda misstänkta, vilket i så fall ska ske senast klockan 12 på onsdagen.
En sådan häktning får ske när det anses vara av "synnerlig vikt" att misstänkta är frihetsberövade i avvaktan på kompletterande utredning av brottet.
Detta innebär också att en ny häktningsförhandling ska ske inom en vecka från häktningsbeslutet.
Oavsett om de misstänkta är skyldiga eller inte måste frihetsberövandet vara väldigt påfrestande, särskilt med tanke på den nära relationen till barnet. Vad får de för stöd?
– I vilket fall som helst är det naturligtvis en fruktansvärd situation för dem. De får hjälp och stöd av samhället att bearbeta och hantera situationen även som frihetsberövade, säger Jonas Fjellström.
Sven Björkland/Västerbottens-Kuriren