Storbritanniens premiärminister Theresa May och Frankrikes president Emmanuel Macron vid förstavärldskrigsmonumentet i Thiepval i norra Frankrike.
Storbritanniens premiärminister Theresa May och Frankrikes president Emmanuel Macron vid förstavärldskrigsmonumentet i Thiepval i norra Frankrike. Foto: TT

Tunga klockslag för krigets offer

Tungt klingar klockorna i Notre Dame i Paris för offren i första världskrigets skyttegravar. ”Krig är helvete”, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats i Paris för dagens högtidliga 100-årsminne av krigslutet 1918.

Klockan 11 den 11 november 1918 tystnade till sist första världskrigets kanoner. Då hade uppemot tio miljoner soldater stupat, inte minst i det blodiga skyttegravshelvetet på västfronten.

Exakt 100 år senare klämtar kyrkklockorna över Paris, men också kring alla de städer och byar som föröddes hårt av bomber och granater under kriget.

Vid Den okände soldatens grav vid Triumfbågen har Frankrikes president Emmanuel Macron samlat en stor mängd stats- och regeringschefer från hela världen för att minnas de döda.

Passande nog är himlen grå. Regnet faller tungt över deltagarna.

Kvinna protesterade

De flesta av ledarna anlände gemensamt per buss från Élyséepalatset. Rysslands Vladimir Putin och USA:s Donald Trump åkte dock båda två på egen hand, i egna bilar.

Det gav dessutom Trump en extra upplevelse när en barbröstad kvinnlig demonstrant kastade sig in i bilkortegen, med budskapet "Fake peace" skrivet över överkroppen. Kvinnan forslades dock snabbt bort av polisen.

Under ceremonin väntar bland annat krigsminnen från soldater och civila, upplästa av ungdomar, samt klassisk musik i form av Saraband av tyske Johann Sebastian Bach och Bolero av franske Maurice Ravel.

Macron ska sitta med Tysklands förbundskansler Angela Merkel på sin högra sida och hustrun Brigitte på sin vänstra. Fru Macron får i sin tur Putin bredvid sig, medan Merkel får sitta bredvid Trump.

Statsminister Stefan Löfven.
Statsminister Stefan Löfven. Foto: TT

"Hedra offren"

Sverige som nation var inte med i kriget. Men svenskar som stred fanns det ändå.

– Vi var ju neutrala, men det var faktiskt en hel del svenskar som deltog i det här kriget. Vid den här tiden var det många svenskar som hade emigrerat till USA och väl där blev det flera som värvades till den amerikanska armén som sedermera kom in i kriget, konstaterar statsminister Stefan Löfven i en träff med TT och andra svenska journalister i Paris inför ceremonierna.

– Det är viktigt för att vi ska hedra offren och minnas det lidande och det helvete som krig är. Vi måste lära av historien, hela tiden, säger statsministern.

Trump och Putin

Även i andra länder pågår parallella ceremonier, exempelvis i Belgien och i Storbritannien.

– Vi minns hjältarna som förlorade sina liv i skyttegravarnas fasa. När solen går ned över 100 år av hågkomst kommer vi aldrig att glömma deras uppoffringar, sade den brittiska premiärministern Theresa May enligt nyhetsbyrån Reuters när hon i fredags besökte Mons i södra Belgien för att hedra de döda.

Just i Mons ligger märkligt nog både den förste och den siste britt som stupade i kriget. John Parr föll den 21 augusti 1914. George Ellison stupade bara 1,5 timme före vapenvilan den 11 november 1918.

– Att deras gravar ligger intill varandra är en passande och stark symbol för det eviga bandet mellan dem och alla deltagare i de väpnade styrkor som gav sina liv för att försvara vad vi håller kärt, sade May.

Storbritanniens premiärminister Theresa May lägger ned kransar vid brittiska förstavärldskrigsgravar i södra Belgien.
Storbritanniens premiärminister Theresa May lägger ned kransar vid brittiska förstavärldskrigsgravar i södra Belgien. Foto: TT

Fredsforum invigs

Ceremonierna vid Triumfbågen följs av en lunch i Élyséepalatset. Därefter åker merparten av ledarna vidare till det fredsforum i Paris som Macron hoppas göra till ett årligt återkommande evenemang.

Bland annat ska Löfven representera Europa i en panel om hoten mot multilateralism och internationellt samarbete.

– Om än tiderna är helt annorlunda så måste vi i dag se upp med det som är nationalistiskt isolationistiskt. När Trump säger Amerika först så kan jag också säga Sverige först. Men för mig innebär det väldigt tydligt ett internationellt samarbete för det är det bästa som vi kan leverera till svenska medborgare, säger Löfven i Paris.

– Vi ser nu en del skrämmande inslag av isolationism och fel typ av nationalism. Om man bygger murar på det här sättet och vill isolera sig med den meningen att andra är farliga så skapar man farliga situationer, säger statsministern och betonar vikten av samarbete för att undvika att Europa drabbas av krig igen.

– Det är ju inget man kan utesluta. Det är därför vi måste agera för att det inte ska göra det. Europa och EU ska byggas på ett sådant sätt att vi skapar välstånd och välfärd för alla i samarbete med vår omvärld och inte skapar konflikt med vår omvärld, säger Löfven i Paris.

Första världskriget

Första världskriget utkämpades mellan den 28 juli 1914 och den 11 november 1918.

Två allianser stod mot varandra, centralmakterna som bestod av Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket och deras allierade, och ententen som bestod av Frankrike, Ryssland och Storbritannien med allierade. USA gick med på ententens sida 1917.

Tyskland lyckades besegra flera av sina opponenter, bland andra Ryssland, vars arméer kollapsade 1917. Men man kunde i slutändan inte stå emot den samlade kraften hos västmakterna. I november 1918 tvingades den tyska arméledningen kapitulera för övermakten.

Fyra kejsardömen/imperier föll som ett resultat av kriget, det tyska, det österrikiska, det ryska och det osmanska.

Omkring 10 miljoner soldater stupade under första världskriget. Av dessa föll 3,8 miljoner på västfronten, i norra Frankrike och Belgien. Cirka 3,6 miljoner soldater dödades på östfronten, 1,2 miljoner i norra Italien, drygt en halv miljon på Balkan och nästan 800 000 på krigsskådeplatserna i Mellanöstern.

Anmäl till Pressombudsmannen Skriv ut
Jobb+ logo