'Det är det viktiga beskedet: Regeringen kommer att tillsätta en sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset', säger kulturminister Amanda Lind (MP), här tillsammans med Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) och Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret.
"Det är det viktiga beskedet: Regeringen kommer att tillsätta en sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset", säger kulturminister Amanda Lind (MP), här tillsammans med Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) och Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret. Foto: Pontus Lundahl/TT

Tornedalingar ska få upprättelse

Skolgång miltals hemifrån. Undervisning på ett främmande språk. Stryk. Rasbiologiska undersökningar.
Svenska statens övergrepp mot tornedalingar ska nu synliggöras. Regeringen tillsätter i vår en sannings- och försoningskommission.

-Det är oerhört viktigt att vi synliggör övergreppen, både för att något liknande inte ska kunna hända i framtiden och för att bygga ett nytt förtroende mellan minoriteten och den svenska staten. För det finns djupa sår inom minoritetsgruppen, säger kulturminister Amanda Lind (MP) till TT.

Hon ger beskedet om sanningskommissionen efter ett möte med Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) och ungdomsförbundet Met Nuoret på onsdagen. Det var riksförbundet som väckte frågan 2016 och har nu alltså nått ett viktigt mål.

Tar plats

-Nu tar meänkielitalande – tornedalingar, kväner och lantalaiset – plats i den svenska historien. Vår berättelse får äntligen komma fram. Det är vi tacksamma för, säger Kerstin Salomonsson, ordförande i STR-T.

Hennes bild är att tornedalingarnas historia är okänd för de flesta.

-Det är inte ens alla i vår egen minoritet som känner till den. Man kanske vet att vi inte fick tala meänkieli i skolan, men känner inte till arbetsstugorna eller övergreppen i form av rasbiologiska undersökningar, säger hon.

Tornedalingarna blev rasbiologernas studieobjekt, i likhet med samer och andra minoriteter.

-När jag var ung försökte min pappa flera gånger berätta om den "konstiga tiden" när de blev skallmätta och fotograferade, fast jag var inte så intresserad då. Men i min hemby, Övre Soppero, förekom detta i stor omfattning, berättar Kerstin Salomonsson.

Arbetsstugor

Arbetsstugorna, en form av skolhem, var en del av myndigheternas försvenskning av tornedalingarna. Från 1920-talet skedde all undervisning på svenska och eleverna fick inte tala sitt modersmål ens på rasterna.

-Många vistades på arbetsstugorna så länge som åtta månader i taget. Man rekryterade gärna personal som inte kunde finska eller meänkieli och många barn for illa. Att få stryk var väldigt vanligt, säger Kerstin Salomonsson.

Försvenskningspolitiken ledde till att många föräldrar slutade prata meänkieli med sina barn, konstaterar Hanna Aili, ordförande i Met Nuoret.

-En generation har blivit fråntagen sitt kulturella arv. Vi är fortfarande tornedalingar men det finns en gräns för hur långt in i den kulturella gemenskapen vi når. Men vi ser ett ökat intresse för att ta tillbaka sitt språk och det är jätteviktigt att vi får resurser och kraft framåt för att det ska kunna ske, säger hon.

Försoning

Direktivet till sanningskommissionen är snart färdigt och ambitionen är att kommissionen ska kunna dra igång sitt arbete till våren. Arbetet beräknas pågå till 2022, enligt Amanda Lind.

TT: Kommer tornedalingarna att få en officiell ursäkt av svenska staten?

-Vi får se vad sanningskommissionen kommer fram till. Den ska ju både lyfta fram historien och ge förslag på vad som på sikt kan leda till försoning, säger Amanda Lind.

-Staten ska ju i denna utredning erkänna att detta har hänt, och det i sig tycker jag är en ursäkt, säger Kerstin Salomonsson.

Anna Lena Wallström/TT

Kulturminister Amanda Lind (MP) mötte Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret och Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T), på onsdagen. Beskedet efter mötet: Tornedalingarna får en sanningskommission.
Kulturminister Amanda Lind (MP) mötte Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret och Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T), på onsdagen. Beskedet efter mötet: Tornedalingarna får en sanningskommission. Foto: Pontus Lundahl/TT
Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) och Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret.
Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) och Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret. Foto: Pontus Lundahl/TT
'Det är viktigt för människor som känt skam att i stället få känna stolthet över sin bakgrund', säger Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T).
"Det är viktigt för människor som känt skam att i stället få känna stolthet över sin bakgrund", säger Kerstin Salomonsson, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T). Foto: Pontus Lundahl/TT
Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret, hoppas att fler tornedalingar kan återta sitt språk, meänkieli.
Hanna Aili, ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret, hoppas att fler tornedalingar kan återta sitt språk, meänkieli. Foto: Pontus Lundahl/TT

Fakta: Tornedalingar

TT

Tornedalingar bor eller har sina rötter i älvdalskommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala och delar av Kiruna och Gällivare kommuner.

Alla kallar sig inte tornedalingar. De som bor i Kiruna och Gällivare är mer benägna att se sig som Malmfältsbor och andra kallar sig lantalaiset eller kväner.

Tornedalingar är en av Sveriges nationella minoriteter. De övriga är samer, sverigefinnar, judar och romer.

Språket meänkieli (tornedalsfinska) erkändes som officiellt minoritetsspråk i Sverige år 2000.

Antalet meänkielitalande personer i Sverige uppskattas till 70 000.

Källor: NE, Svenska Tornedalingars Riksförbund, metnuoret.se, minoritet.se,

Fakta: Sanningskommission

TT

Svenska Tornedalingars Riksförbund vände sig 2016 till regeringen med en uppmaning att tillsätta en sanningskommission för att utreda de övergrepp som skett mot tornedalingar.

Kulturdepartementet gick in med medel till en förstudie som publicerades 2018 och hade titeln ”Då var jag som en fånge. Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet.

I den beskrivs hur svenska staten från 1880-talet och framåt bedrev en försvenskningsprocess i Tornedalen. Skolan var helt försvenskad på 1920-talet och först 1957 avskaffades förbudet för eleverna att tala sitt modersmål på rasterna. I studien framgår också att rasbiologiska undersökningar, skallmätningar, gjordes på skolelever så sent som 1951.

Med förstudien som grund skrivs nu direktiv till en sannings- och försoningskommission. Kommissionen tillsätts i vår.

Parallellt pågår ett arbete med att etablera en samisk sanningskommission.

Anmäl till Mediaombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut