EU-minister Hans Dahlgren på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel.
EU-minister Hans Dahlgren på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Sverige: Vi ska ha rabatt i EU

För mycket, för lite – eller helt enkelt fel. Åsikterna går isär och ligger dessutom långt från varandra i striden om nästa långtidsbudget i EU. ”Vi ska ha en rabatt och den ska vara rejäl”, fastslår EU-minister Hans Dahlgren.

På torsdag samlas medlemsländernas stats- och regeringschefer i Bryssel för att försöka enas om budgeten för år 2021–27. Att döma av måndagens förberedande EU-ministermöte lär det inte bli enkelt.

-Jag såg inte att några ändrade uppfattning i några särskilda sakfrågor. Många säger att man har en hel del kvar att göra, konstaterar Hans Dahlgren efteråt.

Sverige tillhör de många länder som är klart missnöjda med det kompromissbud som lagts fram av permanente rådsordföranden Charles Michel.

-Det är en besvikelse. Det går åt fel håll på flera områden, säger Dahlgren.

Procentstrid

Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark vill att budgeten ska ligga på motsvarande 1,0 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst, BNI. Michels förslag landar dock en bra bit över det, på 1,074 procent.

Skillnaden kan verka liten i procent, men är stor i antal konkreta miljarder. Totalt landar förslaget i åtaganden på motsvarande 11 500 miljarder svenska kronor under åren 2021–27.

Samtidigt är många andra kritiska mot att Michels siffra är betydligt lägre än EU-kommissionens ursprungsbud på 1,11 procent. Exempelvis varnar EU-parlamentet för att man kan komma att blockera hela budgeten om den blir för liten.

"Det är ett förslag som riskerar att Europa hamnar på efterkälken, både vad gäller sina egna mål, men också internationellt jämfört med Kina och USA", skriver talman David Sassoli i ett uttalande.

Rabattkamp

EU-kommissionen har föreslagit att de rabatter som bland annat Sverige får på sin medlemsavgift ska fasas ut. Charles Michel talar i sitt förslag i stället om att rabatterna ska vara "avtagande". Ingetdera gillas av Hans Dahlgren.

-Vi betalar mycket till EU – det är sjyst att vi gör det, eftersom vi tillhör de rikare – men vi får tillbaka en mycket mindre andel. Därför så har vi de här rabatterna och det ska vi fortsätta att ha, anser EU-ministern.

Vad Michels budgetförslag skulle innebära för den svenska EU-avgiften är högst osäkert, eftersom inga siffror ännu finns om hur stora de eventuellt avtagande rabatterna kommer att bli.

Säkert är däremot att budgetförhandlingarna lär bli tuffa när stats- och regeringscheferna samlas på torsdag. Charles Michel har aviserat att han tänker hålla kvar ledarna tills de har enat sig.

-Vi får väl se. Osvuret är bäst. Det är mycket viktigare att det blir rätt än att det går fort, säger Hans Dahlgren.

Wiktor Nummelin/TT

Budgetstriden i EU

Ekonomiskt styrs EU via sjuåriga långtidsbudgetar som sätter upp ramarna kring hur mycket som varje år ska läggas på olika arbetsområden. Budgeten föreslås av EU-kommissionen men förhandlas sedan fram av medlemsländerna, varpå den i slutändan även måste godkännas av EU-parlamentet.

De största utgiftsposterna är regionalpolitiken och jordbruket som får vardera ungefär en tredjedel av EU-pengarna.

Hur mycket varje land ska betala in till budgeten avgöras bland annat av folkmängd och ekonomisk styrka. För närvarande är nio länder – Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Sverige, Österrike, Danmark, Irland och Finland – så kallade nettobetalare som betalar mer än vad de får tillbaka i olika former av stöd.

Förslag och motförslag

EU-kommissionen lade fram sitt grundförslag till ny långtidsbudget i maj 2018. Därefter har först höstens ordförandeland Finland och sedan den nye permanente rådsordföranden Charles Michel presenterat kompromissförslag. Parallellt har även EU-parlamentet uttalat sin åsikt om vad som borde satsas. Så här skiljer sig förslagen från varandra:

Alla siffror är i miljarder euro. Budgetkapitlet sammanhållning och värden är i huvudsak olika former av regionalstöd. Under naturresurser och miljö ligger all jordbrukspolitik.

Källor: EU-kommissionen, EU-parlamentet, Europeiska rådet.

Anmäl till Mediaombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut