Den förste håller i grenen. Den andre sågar energiskt i sagda gren. Den tredje står fem meter bort för att se hur det hela artar sig på håll. Det måste vara balans i ett äppelträd.
- Vi jobbar en timme med varje träd, inte mer. Det som såg ut som en risig buske när vi startade ser ut som ett riktigt träd när vi är klara, berättar Ingrid Bredberg och ser nöjd ut.
Det är också hon som citerar det gamla trädbeskärarordspråket; "Det ska gå att kasta en hatt igenom det". Så gles ska trädkronan vara när arbetet är klart.
Luft och ljus, det är vad hela trädet, men särskilt blommorna, och så småningom äpplena, behöver för att det ska bli den härligt saftiga skörd som trädgårdens ägare drömt om hela vintern.
- Ett tätt och obeskuret träd drabbas lättare av sjukdomar och det har svårare att torka upp, fortsätter Ingrid.
"Räkna med att det blir blåmärken på magen och träningsvärk i armarna."
Det blåser så skjortorna fladdrar. En onsdagseftermiddag i början av maj har ett erfaret gäng med sekatörer och andra skarpslipade mojänger samlats på en villatomt på Falkgatan där solskenet flödar genom de ännu kala trädgrenarna. Gruppens uppdrag: Beskära två äppelträd.
Vinterns myckna snö gjorde att arbetet startade ovanligt sent i år, den 28 april. När säsongen äntligen drog igång, då gällde det att jobba på snabbt för att hinna med alla de 56 träd som stod uppskrivna på att-göra-listan.
När du läser detta är beskärningssäsongen med största sannolikhet redan över. Så fort går det i denna bransch. När blad och blomknoppar börjar visa sig på grenarna, då är det på tok för sent att börja såga. Då måste reducerandet av grenar anstå till nästa vår.
- Beskärningen måste göras i rätt tid så att det blir torra snitt, förklarar Lars Bergman. Skär man för sent savar trädet, snitten blir våta och läker inte som de ska.
Torrt ska det vara när det har kapats. Och när det ska kapas, då ska det kapas så nära stammen som möjligt. På så vis kan trädet självläka på rätt sätt. Snittet ska ”valla över”. Trädet ska med andra ord bilda ny bark som helt täcker den sågade ytan, vilket tar sin tid.
- Det brukar ta ett par tre år innan det är klart. Det där gamla snittet har vallat över bra, säger Lars Bergman och pekar på en svagt rundad upphöjning på stammen där det tidigare har suttit en större gren.
"Det som såg ut som en risig buske när vi startade ser ut som ett riktigt träd när vi är klara."
Det sågas och knipsas och skärs när Ingrid, Lars och Karl-Bertil Holmström jobbar på med tänger och sekatörer i både kort och långt format.
Den långa kan bli hela fem meter när teleskopstaven dras ut i sin fulla längd. I toppen sitter skären, själva sekatören. Den är kopplad till en lina som slutar i ett handtag som stångbäraren greppar tag och drar i när en gren högt däruppe ska bort. Det är segt, det är hårt, det är ett hiskeligt motstånd ibland så det gäller att ta i för kung och fosterland. Stångskötaren måste hålla emot med magen mot stångens nederända. Magmusklerna måste tåla en hel del påfrestningar.
- Räkna med att det blir blåmärken på magen och träningsvärk i armarna, upplyser Karl-Bertil.
Att ett äppelträd ska ha uppnått balans efter en beskärning innebär att grenarna inte bara ska vara utglesade, de ska också vara jämt fördelade i hela kronan. Det ska inte finnas fler grenar på ena sidan till exempel. Den som beskär måste hela tiden ha den blivande frukten i åtanke. Äpplen är tunga. Svaga grenar kan böjas ner mot marken eller gå av. För många grenar på ena sidan kan göra att trädet splittras eller helt enkelt tippar omkull.
Tunnare grenar, som är för långa och måste knipsas av i toppen, ska beskäras så att snittet hamnar framför ett skott. På så sätt fortsätter grenen att växa i en snygg båge, inte som en kvast åt alla sidor, förklarar Ingrid som dessutom sitter inne med fler användbara tips för nybörjaren:
Tänk på att håret kan fastna i grenarna när det blåser, gör som Ingrid och klipp dig i tid.