Nu finns det svart på vitt. Norrbotniabanans första två etapper finns med i den kommande nationella transportplanen som sträcker sig tio år framåt och ska börja byggas. Regeringen meddelade i morse att man ämnar avsätta 1,7 miljarder kronor för bygget av sträckan Umeå-Dåva med byggstart under 2018 och 5,2 miljarder för sträckan Dåva-Skellefteå som ska börja byggas direkt som den första etappen är klar. Hela sträckningen Umeå-Skellefteå, som byggs i en sammanhållen process. I och med regeringens beslut får Trafikverket ett tydligt mandat att påbörja projektet. Regeringen har också öppnat för EU-medfinansiering för hela Norrbotniabanan, ända upp till Haparanda. Sträckan Umeå-Skellefteå beräknas kosta sammanlagt 13 miljarder kronor. Beskedet från regeringen om 7 miljarder kronor förutsätter att ytterligare medel tillförs längre fram.
– Det händer mycket positivt i Skellefteå med batterifabriken och satsningen på Skellefteå lasarett, men det här är nog det roligaste beskedet som jag fått som kommunalråd hittills, säger Lorents Burman, (S) kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå och ordförande i Norrbotniabanegruppen.
Han konstaterar att det handlar om bygget av en grundinfrastruktur som under mycket lång tid kommer att betyda oerhört mycket för utvecklingen i regionen och för hela Sverige.
– Detta är faktiskt den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Det blir ett lyft både för näringslivet och för alla medborgare. Genom den här satsningen finns det till exempel stora möjligheter att förbättra kompetensförsörjningen genom att det blir möjligt med arbetspendling efter Norrlandskusten, för att inte tala om miljövinsterna, säger han.
Lorents Burman har haft en nära kontakt med regeringen kring detta och han har hade fått förhandsinformation om att ett beslut var på gång.
– Men när jag nu fick det slutgiltiga beskedet från infrastrukturminister Tomas Eneroth blev det julafton och det fanns en fin present i jultomtens säck.
Han menar att regeringen har gjort ett bra arbete kring detta.
– När jag i Almedalen 2013 första gången pratade med Stefan Löfvén om Norrbotniabanan förstod jag att det fanns stora chanser att detta skulle kunna bli verklighet.
Lorents Burman menar att ett kvitto på regeringens vilja att genomföra bygget av hela Norrbotniabanan är att de begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed.
– Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Jag har stort hopp om att detta blir av eftersom man från EU-håll också vurmar för Norrbotniabanan, berättar Lorents.
Han riktar också ett stort tack till alla som under de senaste tolv åren arbetat för att Norrbotnibanan ska förverkligas.
– Många har gjort ett fantastiskt lobbyarbete för detta och då inte minst representanter från näringslivet, betonar Lorents Burman.
Erik Bergkvist (S) regionråd vid Region Västerbotten är också mycket nöjd över regeringens beslut.
– Ett oerhört viktigt och glädjande besked. Nu kan Norrbotniabanan börja byggas och det vi hoppats blir nu verklighet. Sedan den nya regeringen tillträdde 2014 har det varit full fart framåt i den här frågan, säger han.
Precis som Lorents Burman konstaterar Erik Bergkvist att det varit ett grupparbete att lobba och arbeta med förverkligandet av järnvägsbygget.
– Att Region Västerbotten valde att satsa 80 miljoner kronor i länstrafikplanen för att kunna upprätta järnvägsplaner innebär nu att man vunnit en hel del tid i projekteringen. Från regionen har vi också engagerat oss på EU-nivå för att lyfta betydelsen av Norrbotniabanan. Det gjorde vi bland annat nyligen på ett transportseminarium som EU arrangerade i Ljubljana i Slovenien, berättar Erik Bergkvist.
Mikael Staffas vd och koncernchef för Boliden välkomnar beslutet.
– Ett välkommet besked att nås av under första dagen i min nya roll på Boliden. Låt detta vara startskottet för en kedja av satsningar på infrastruktur i Norrland där till exempel kapacitetsförstärkningar av stambanan genom övre Norrland är mycket viktiga. Det tillsammans med en fullt utbyggd Norrbotniabana är hörnstenar i en långsiktigt hållbar infrastruktur för gods- och persontransporter i Norrland, kommenterar han.
Länsrådet Lars Lustig är fantastiskt glad över beskedet.
– Nu gäller det också för oss på länsstyrelsen att hänga med i svängarna. Vi har ansökt om två öronmärkta miljoner årligen i extra anslag från staten för att kunna handlägga de ärenden som berör järnvägsbygget på ett snabbt och smidigt sätt, berättar han.
Länsstyrelsen i Västerbotten fick mycket beröm för sin snabba handläggning av Northvolts batterifabrik i Skellefteå.
– Men man ska komma ihåg att jämfört med Norrbotniabanan så var det ett litet ärende. Att det gick så smidigt med Northvolt berodde på att de gav oss ett så bra underlag. Det ska man verkligen ge dem en eloge för, säger Lars Lustig.