Stekpannan har en speciell dragningskraft på den som gillar att stå i köket. I den ska texturen på det man steker bli så aptitlig att det vattnas i munnen. Egenskaperna hos pannan visar sig snabbt, och den får ofta en specifik stekuppgift i vardagsköket, som till exempel pannkakor, omelett eller bacon. Därför har vi ofta fler än en panna hemma och vanligtvis i olika storlekar. Den billigaste pannan brukar få stå ut med det mesta under arbetspassen – och sköts därefter. En slit- och slängpanna, helt enkelt. Men även en billig sådan ska fungera bra och hålla i längden.
Steka grönt
Vi har testat sex stekpannor med 28 centimeters diameter med non-stickbeläggning för under 500 kronor. I de gröna tider som råder valde vi att provsteka broccoli och halloumi, men även bacon, som är stekråvarornas formel 1. Kan man inte steka bacon, är det ingen riktig stekpanna.
En så kallad non-stickbeläggning, eller släpp lätt, finns i olika material och mår bäst av redskap som plast, silikon och trä. Den ska även göra att man inte behöver så mycket fett vid tillagningen och underlätta vid rengöringen. Den dagen då du behöver mycket fett vid tillagningen är det dags att byta panna.
Non-stick
En fylld panna, med till exempel köttfärssås, som ska hällas över i en serveringsskål måste kännas stadig och lätt att hälla ur. Greppet och framför allt balansen i pannan är avgörande för hur väl det lyckas.
Dagens non-stick-pannor är gjorda för att klara alla typer av hällar, även induktion, och ska hålla i flera år om de vårdas. Flera tillverkare utlovar en garanti, men då krävs det att man har behandlat den enligt instruktionerna, bland annat får den aldrig ha blivit överhettad. Jamie Oliver-, Tefal- och Anders Petter-pannan har en indikator som talar om när pannan nått rätt temperatur, ett hjälpmedel för att undvika överhettning. Bara en av pannorna, Ikea 365+, klarar ugnens alla olika temperaturer. De flesta, utom Anders Petter, klarar dock ugnen för värmehållning eller lite mer.
Johan Croon/TT