Skatteverket följer ett tydligt regelverk vid id-ansökan.
Hon säger också att paret fått veta vad som gäller och att båda fått komplettera sina ansökningar ett par gånger, det är en anledning till varför id-kortsansökan för Sarah dragit ut på tiden.
En sak som Sebastian och Sarah ifrågasätter är varför deras referensperson i Skellefteå inte godkändes.
– Det finns ingen id-kortsverksamhet i Skellefteå så handläggarna där varken ska eller bör svara på sådana frågor, säger Ingegerd Widell.
Kan en id-ansökan försvåras om information om regelverket inte är glasklar?
– Jag tycker att informationen om vilka id-handlingar som krävs för att en ansökan om id-kort i Sverige ska gå smidigt är tydlig. Den finns även på andra språk. I det här fallet hade det bästa varit om paret fått kontakt med ett servicekontor där det finns id-kortsverksamhet som hade kunnat ge dem rätt information från början, säger Ingegerd Widell.
Hon säger också att det enklaste sättet för att skaffa svenskt id-kort är att först skaffa ett hemlandspass.
För medborgare i ett EU-/EES-land är följande id-handlingar godkända för att styrka identitet:
X Id-kort utfärdat av Skatteverket.
X Svenskt körkort.
X Svenskt SIS-märkt id-kort utfärdat av till exempel en bank, ett företag eller en myndighet alternativt svenskt tjänstekort utfärdat av statlig myndighet.
X EU-pass utfärdat 2006 eller senare.
En person som saknar godkänd id-handling kan visa upp officiella handlingar, till exempel olika myndighetsbeslut. Skatteverket kan då pröva ansökan genom ”samlad bedömning”.
Enligt Ingegerd Widell är det uppenbarligen det som skett i Sebastian och Sarahs fall. En annan aspekt är att att Sebastian, i sin tur, kunnat verifiera Sarahs identitet genom den så kallade sex-månadersregeln.