I den gamla skogen i SkrÄmtrÀsk.
Gammal skog innehÄller flera smÄ ekosystem dÀr en stor variation av vÀxter och djur drar nytta av varandra för att frodas och leva. Norran trÀffar Helena Gustafsson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen, i SkrÄmtrÀsk för att fÄ en förstÄelse för hur viktig skogen Àr.
Vid en informationsskylt slingrar sig en liten stig rakt in i skogen. Vi börjar promenera pÄ ett blött, tjockt tÀcke av gula och bruna löv. Det droppar frÄn trÀdgrenar och kluckar i smÄ, klara vattenpölar. Luften Àr sval och fuktig. Skogen som framtrÀder Àr som i en saga. Höga trÀd strÀcker sig med knotiga grenar mot skyn. De tÀcks av lÄnga trasor av grÄvit lav. PÄ sidan av stigen Àr marken knallgrön av blÄbÀrsris och mossa.
Vi kommer fram till en gran med krokiga grenar.
â HĂ€r ser man att grenarna börjat vĂ€xa nedĂ„t och det Ă€r ett tecken pĂ„ att den Ă€r gammal. Jag brukar sĂ€ga att nĂ€r de Ă€r unga sĂ„ strĂ€var de uppĂ„t och nĂ€r de blir gamla blir de krokigare och knotigare, precis som mĂ€nniskor. Man ser ocksĂ„ pĂ„ barken att den blir skrovligare.
Hon berÀttar att ett trÀd inte behöver vara stort för att vara gammalt. Vi ser tvÄ granar som stÄr bredvid varandra, dÀr den enda har grövre stam Àn den andra.
â De kan vara lika gamla. Det kan vara sĂ„ att den ena hann före och fick mer kraft, men den andra ger sig inte för det. Ăven smĂ„ trĂ€d kan vara 100 Ă„r, sĂ€ger hon och pekar pĂ„ en liten gran, drygt en meter hög.
Garnlav vÀxer pÄ ett dött trÀd.
Vi vandrar vidare och ser den första riktigt stora aspen. Den strÀcker sig högt upp, men framförallt Àr stammen riktig grov. En stor kontrast mot de smala aspar man vanligtvis ser i skogen. Helena berÀttar att asparna i SkrÄmtrÀsk Àr de Àldsta ÄldersbestÀmda i Sverige. Det innebÀr att det kan finnas Àldre pÄ andra stÀllen, men att dessa inte kunnat ÄlderbestÀmmas.
â I lövtrĂ€d syns inte Ă„ldersringarna lika tydligt och ibland har trĂ€det hunnit börja dö innan det upptĂ€cks.
PÄ aspen vÀxer nÄgot starkt grönt, nÀstan limefÀrgat, som nÀrmast liknar nÄgon typ av sallat.
â SĂ„ hĂ€ftigt att det Ă€r sĂ„ mycket lunglav pĂ„ alla aspar. Den trivs pĂ„ basisk bark som aspen har, men den Ă€r rödlistad och hĂ„ller pĂ„ att minska. Lavar krĂ€ver ofta mycket ljus och fukt och i vanlig produktionsskog Ă€r det ofta för tĂ€tt och torrt, konstaterar Helena.
Lunglav trivs pÄ basisk bark vilket aspar har. Den Àr rödlistad och hÄller pÄ att minska.
Variationen av trÀd i olika Äldrar i en gammal skog ger ett skiftande ljusinslÀpp som inte bara gynnar lavar utan ger en rik variation av buskar, örter och mossor. I gamla skogar finns det dÀrför gott om varierande livsmiljöer, vilket Àr en förutsÀttning för flera av skogens vÀxter, svampar och djur.
Av den anledningen finns det fler och mer sĂ€llsynta arter i de gamla skogarna Ă€n i produktionsskogarna som avverkas med jĂ€mna mellanrum. TrĂ€d till exempel, bĂ„de levande och döda, och i olika stadier av nedbrytning, Ă€r ett smörgĂ„sbord â och boplats â för olika svampar, lavar, insekter och fĂ„glar. Vi hittar en helt urgröpt gran som ligger pĂ„ marken.
â Ett trĂ€d kan bli ganska urgröpt nĂ€r det stĂ„r upp. Svampar tar sig in och Ă€ter upp trĂ€det inifrĂ„n nĂ€r det stĂ„r upp, sĂ„ nĂ€r det slutligen ramlar till marken sĂ„ Ă€r det ihĂ„ligt. Och den ena arten avlöser den andra för att bryta ned trĂ€det. Bland svamparna sĂ„ Ă€r det en sort som Ă€ter vissa nĂ€ringsĂ€mnen och andra som tar vid och Ă€ter andra Ă€mnen.
Det hÀr urgröpta trÀdet har bÄde blivit mat Ät svampar och organismer och kan anvÀndas som boplats.
Andra typer av svampar har andra funktioner.
â TrĂ€den ger socker till svampen som i sin tur ger nĂ€ring till trĂ€den. Försvinner trĂ€den sĂ„ svĂ€lter svampen ihjĂ€l. Och dĂ„ kan man mista den för alltid. Det kan vara samma mycel som funnits dĂ€r i flera hundra Ă„r.
Vi hamnar slutligen vid ett litet kÀrr, dÀr stÄr den största asp vi kan hitta i skogen. Stammen Àr riktigt kraftig och barken djupt skrovlig, med mossa och filtlav som vÀxer sig uppÄt. TrÀdets spretiga krona strÀcker sig högt upp i skyn.
â Man ser pĂ„ grenarna i toppen att de Ă€r lika grova som stammarna pĂ„ vissa yngre aspar. Den har nog blivit sĂ„hĂ€r stor eftersom den Ă€r omgiven av vatten, den har haft bra förutsĂ€ttningar, sĂ€ger Helena.
Helena Gustafsson vid en av de grövsta asparna i skogen i SkrÄmtrÀsk.
Hon berÀttar att skogsomrÄdet med jÀtteasparna frÄn början upptÀcktes av en inventerare pÄ Skogsstyrelsen och sedan blev biotopskyddad.
â Det innebĂ€r att skogsĂ€garen fĂ„r ersĂ€ttning för alla trĂ€d och för marken. Jag vill gĂ€rna skicka med en uppmaning att om nĂ„gon Ă€ger gammal skog och vill ha den skyddad sĂ„ fĂ„r de gĂ€rna höra av sig till oss.