Annette Rylén, skolchef. Foto: Foto: Sofie Abrahamsson.
Eftersom frågorna går in i varandra så får du ett samlat svar. Vi kommer inte att kommentera ärenden som rör enskilda elever utan svaren är generella för skolans ansvar när det gäller att ge extra anpassningar och särskilt stöd till elever i skolan som behöver extra stöd utöver det vanliga.
Vi vill börja med att definiera begreppen.
Både extra anpassningar och särskilt stöd har målet att hjälpa eleven till en positiv utveckling för att nå kunskapsmålen i skolan.
Extra anpassningarbetyder att man anpassar undervisningen inom ramen för den ordinarie undervisningen, t.ex. extra tydliga instruktioner, extra skolutrustning, insatser via specialpedagog, särskilt schema över skoldagen m.m. Extra anpassningar är ofta förekommande i skolan och det behövs inga formella beslut för att göra sådana anpassningar. Åtgärdsprogram behöver inte skrivas men det är lämpligt att skriva in dem då man gör skriftliga individuella utvecklingsplaner.
Särskilt stödbetyder oftast insatser som inte går att göra inom den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd blir aktuellt när elevens behov av stöd är mer omfattande och mer långvarigt. Innan skolan bestämmer att särskilt stöd ska sättas in så ska en utredning först göras. Det är rektor som har ansvar för att utredningen görs och det är också rektor som tar beslutet om särskilt stöd ska sättas in. Det särskilda stödet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Exempel på särskilt stöd är t.ex. anpassad studiegång, regelbundna specialpedagogiska insatser, enskild undervisning m.m. Om särskilt stöd beslutas så ska ett åtgärdsprogram skrivas som beskriver vilka särskilda insatser eleven får.
I den utredning som görs för att ta ställning till elevens behov så tittar man på hur undervisningen fungerat, när den inte fungerat, varför den inte fungerat. Skolan gör en samlad bild av elevens kunskapsutveckling. Elevhälsan kan ofta bidra till bedömningen. Underlag kan också vara senaste utvecklingssamtalet. Det är också viktigt att titta på hur elevens hela skolsituation ser ut, även utanför klassrummet, t.ex. ute på rast, i skolmatsal. Vårdnadshavare kan och vill ofta bidra med viktiga bitar i utredningen och det är bra att föräldrar och skola samverkar så mycket som möjligt. Föräldrarna avgör om skolan låter läkare och psykolog göra bedömningar i utredningen. Till syvende och sist så är det rektor som fäller avgörandet om särskilt stöd ska sättas in eller inte.
Om föräldrarna inte är nöjda med skolans insatser eller att rektor beslutat att inte göra insatser för särskilt stöd så kan både detta beslut och själva åtgärdsprogrammet överklagas.
Skolinspektionen är den oberoende myndighet som vårdnadshavare har möjlighet att vända sig till om de upplever att barn och elevers särskilda behov inte har tillgodosetts. Skolinspektionen granskar inkomna ärenden och fattar beslut om hur skolan levt upp till de krav som ställs enligt bland annat skollagen.
Specifikt angående årets förskoleklasser: Vid läsårets start organiserades förskoleklasserna i två klasser. I varje grupp arbetade tre pedagoger. Normalt brukar det vara två pedagoger i varje klass. En tid in på terminen fick vi ökat elevunderlag i förskoleklassen, därav beslutades tillsammans med personalen om en delning från två till tre klasser. Förändringen gav bättre pedagogiska förutsättningar både för elever och pedagoger. Gruppstorleken är totalt 47 elever fördelade i tre förskoleklasser. I två av förskoleklasserna är det förstärkning av personal så två förskoleklasser har tre pedagoger och en förskoleklass har två pedagoger. Det betyder en personaltäthet på mindre än sex barn per förskollärare.
Vi arbetar enligt de rutiner kommunen har kring elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. De utgår från vad som framgår av Skollagen. Första steget är att arbeta med extra anpassningar. Enligt skollagen är det all personals skyldighet att informera rektor om det finns oro kring en elevs situation. Rektor ska se till att elevens behov skyndsamt utreds där extra anpassningar inte räcker till. Utifrån utredning fattar rektor beslut om vilka stödinsatser som sätts in.
En bra start i skolan är viktig. Därför har vi utarbetade rutiner för övergången mellan skolor och skolformer. Där uppmärksammas tidigare arbete kring elever i behov av stöd. Det pedagogiska arbetet för att möta elevernas behov fortsätter.
I skolans organisation arbetar vi löpande tillsammans med personal och elevhälsa för en bra klassrumssituation där alla elever ska utvecklas. I den senaste trygghetsenkäten som genomfördes bland eleverna i slutet av höstterminen visar resultatet att av 389 svarande är det 360 elever som trivs bra eller mycket bra i skolan. På frågeställningen om eleverna känner sig trygg i skolan är det 366 elever av de tillfrågade som svarar att de känner sig trygga i skolan. Enkäten besvarades av elever från förskoleklass till årskurs sex.
Annette Rylén, skolchef