Riksdagen hade bestämt hur kriterierna skulle vara. Men det var tillåtet att lägga på lokala villkor.
Det gjorde båda skolförvaltningarna i Skellefteå. Norran har läst båda, jämfört dem, och kan konstatera:
Båda har samma portalparagraf som säger att läraren ska vara särskilt kvalificerad för den undervisning som bedrivs och har visat intresse för och har god förmåga till att utveckla undervisningen.
Räckte med ett kriterium
Dessutom fanns fyra kriterier, då läraren som kom ifråga skulle uppfylla samtliga (enligt riksdagens beslut).
I Skellefteå bestämde både grundskolan och gymnasiet att det skulle räcka med ett av dem.
Gymnasiekontoret har dessutom gjort egna kommentarer kring alla fyra, och givit några konkreta exempel på vad man kan ha gjort för att uppfylla kriteriet.
Barn- och grundskolekontoret gjorde egna kommentarer bara kring det första av kriterierna, det som handlar om att man tar särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande. Det kollegiala lärandet är definierat, och mycket bygger på att man planerar, analyserar, utvärderar, samverkar och ägnar sig åt systematiskt utvecklingsarbete.
Egen portalparagraf
Parallellt med detta har barn- och grundskolekontoret satt upp en egen portalparagraf som lyder: "Förvaltningen har bestämt att i bedömningen prioritera lärares arbete med barn och elever och hur läraren bidrar till gemensam utveckling."
Flera inom skolvärlden som Norran har pratat med har klagat på att riksdagens kriterier i grunden var breda och passar in på de flesta.
Möjligen har gymnasieförvaltningen lyckats bättre med att smalna ner dem.
Exempel kan blockera tanken
– Vi har noterat att gymnasienämndens variant blev något bättre, men absolut inte bra, säger Staffan Larsson, fackligt ombud i Skolledarförbundet.
– Det har också varit mindre turbulens i gymnasiet än i grundskolan kring lärarlönelyftet, säger han.
När gymnasiets riktlinjer ger konkreta exempel kan det vara både bra och dåligt.
– Bra, eftersom rektorn får en hjälp i att göra värderingen. Dåligt, eftersom rektorn då kanske inte tänker vidare och hittar egna exempel från just sin skola.
Det finns alltså risk att de nämnda exemplen blir de enda som övervägs.
"Man förstår inte urvalet"
Anita Ericsson, lärarförbundet, vill inte ge några kommentarer om kriterierna. Men hon säger att de till sin natur alltid brukar uppfattas som luddiga.
Hon konstaterar i alla fall att de breda kriterierna har bidragit till mycket av det missnöje som finns.
– Lärare kan inte förstå hur rektorn gjorde sitt urval.
Här kan du själv läsa de kompletta kriterierna:
Kolla själv: Kriterier för gymnasiet
Kolla själv: Kriterier för grundskolan
Jämför: Så här står det i förordningen. Kolla § 7
När det gäller gymnasiekontoret finns ett påstående som har ändrats. Det har bestämts att även deras pengar delas ut retroaktivt från juli.