Han är ordförande i Skellefteå kristna friskoleförening som 2009 startade Bruks förskola i Ursviken.
– Det är kärvt att driva en förskola rent ekonomiskt. Ju längre vi varit med desto mer inser jag att vi och kommunen sitter i samma båt, säger han.
Läs mer: Så här säger kommunens företrädare om friskolorna.
Nu är heller inte syftet att tjäna pengar för Bruks förskola. Eventuellt överskott går till verksamheten och blir en buffert inför sämre år.
– Det påverkar mycket vilka åldrar man har på barnen, tillägger förskolechefen på Bruks, Maria Segerstedt. Man måste ha en jämn spridning eftersom bidraget är större för barn under tre år, men de kräver också mer personal. För att slippa säga upp personal måste man därför ha en ständig påfyllning av små barn.
Hon arbetade tidigare i kommunen, och säger att verksamheten på Bruks förskola är ganska lik.
Fler deltider
- Vi har något högre personaltäthet, och det beror på att många av de åtta anställda arbetar deltid. Då är det lättare att lägga deras tid när det är mest barn.
Totalt har Bruks förskola 6,5 tjänster och 30 barn.
- Tidigare hade vi för hög andel förskollärare, och det blev för dyrt. Men det löste sig med naturlig avgång, säger Maria Segerstedt. Nu ligger vi på cirka hälften vardera av förskollärare och barnskötare.
Vill starta skola
Även det privata företag som nyligen startat Drömgården säger att de inte är ute efter vinst.
Läs mer: Här har vi besökt Drömgården.
– Alla som driver förskolor vet att det inte finns någon vinst, säger Abdi Rashid Ahmed, Umeå, VD i Kalsan AB.
– Vi nöjer oss om vi går jämt upp, säger han. Vi ser satsningen som ett sätt att få referenser för vi funderar på att starta fristående skola någonstans i Västerbotten.