Det är Region Västerbotten som driver projektet där alltså vår berättarkultur nu tar steget in i utbildningsväsendet. På tisdagen var det "examensdags" för de tio eleverna där berättandet varit en utgångspunkt för att bättra på språket.
Cleice Eriksson kommer från Braslien. Hon deltog aktivt i berättandet på tisdagen och konstaterade för Norran att hon stärkt sitt självförtroende kraftigt genom de berättelser hon själv framfört och genom de berättelser hon lyssnat på från kompisarna i klassrummet.
– Nu till och med börjar jag tänka på svenska och inte som förr att först tänka på portugisiska och sedan omvandla orden till svenska.
Framsteg
Ulrika Holmlund är lärare i svenska som andraspråk och hon är entusiastisk över de framsteg som eleverna gjort genom att berättandet fått vara i fokus vid ett tiotal undervisningstillfällen i höst.
– Allt handlar inte bara om att lära sig grammatik och att kunna skriva på svenska. Genom muntliga berättelser och genom att vi lyssnar på varandra så stärks språket.
Dramapedagogen Ros-Mari Lindfors har också varit med i klassrummet och hon är också peppad kring projektet.
– Nu räknar jag med att flera av de här eleverna ska möta upp till de berättarkvällar vi har lokalt och till berättarfestivalen.
Under tisdagen var en bok som heter Ankomsten i fokus. Eleverna fick muntligen berätta för varandra hur de upplevde boken och vad som kunde tänkas dölja sig bakom teckningarna i boken.
– Det här är ett jättekul sätt att lära sig bättre svenska. Jag tycker själv att jag gjort stora framsteg och att jag nu på ett annat sätt än förr vågar använda mig av språket, säger Abdullahi Mohamed som kommer från Somalia.