För en tid sedan berättade Norran om en farlig omkörning på väg 95 utanför Boliden, en händelse som även fångades på film. Bilisten som mötte Norsjöbussen blev tvungen att hålla ut, nära kanten av vägen, för att undvika kollision.
Boreal kör linjebussarna på uppdrag av Länstrafiken, och den riskabla omkörningen är inte den enda incidenten eller olyckan som bolagets bussar varit inblandade i.
Föräldrar och medtrafikanter vittnar om att det har varit stora problem med skolbarnens bussresor till och från ett antal byar i Norsjö kommun under förra vintern. Resor som också utförs av Boreal.
– Det har varit flera krockar och en hel drös med dikeskörningar, säger Rikard Landin, Gårdskläppen, som har en 9-årig son som går skola i Norsjö.
Han beskriver skolbarnens bussresor som något av ett lotteri. Med vissa chaufförer går resorna tryggt och säkert, med andra liknar han dem närmast vid en skräckfärd.
– Även om det är 70 på grusvägarna här så är de så smala och krokiga att man inte kan köra 70 med en personbil. Det sker med skolbarn i bussen. Flera mötande trafikanter har fått köra ner i diket för att inte krocka, säger Rikard Landin.
Det var även en av Boreals chaufförer som körde den buss med skolbarn som välte vid Lillholmträsk, en olycka som Norran berättade om i november i fjol.
Efter olyckan upprättades en anmälan om vårdslöshet i trafik, men utredningen lades ned då polisen bedömde att det var mycket halt på platsen och att det inte gick att bevisa att föraren kört vårdslöst.
Vid det tillfället åkte inte Rikard Landins son med, men det gjorde han däremot vid en annan dramatisk händelse i Åmliden i mars i år.
Den gången fastnade bussen med fronten ute på malmvägen. Då valde chauffören att gå ut och leta efter hjälp, med barnen kvar ombord utan att ha slagit på varningsblinkersen eller ställt ut någon varningstriangel, och utan att ha talat om för barnen vart han gick.
Den skräckslagne sonen ringde då till mamma Linda Landin, som körde dit och hämtade honom. När hon kom fram sågs chauffören fortfarande inte till.
– Det hade kunnat bli allvarligt. Sonen vågade inte hoppa ur bussen själv, på grund av att den lutade. Jag fick lyfta ut honom, berättar Linda Landin.
Hur mådde han efter det?
– Han var rädd för att åka buss. Och hade svårt att sova.
Rikard och Linda Landin berättar att de upprepade gånger har påtalat problemen för såväl bussbolaget som kommunen och Länstrafiken.
– Men det händer ingenting. Ingen tar oss på allvar, säger Rikard.
Följden har blivit att de har valt att själva skjutsa sina barn i stället för att använda den skolskjuts som de har rätt till.
– Det är snarare regel än undantag. Ibland skjutsar vi både morgon och kväll, berättar Rikard Landin.
Vad tänker du om det?
– Det är undermåligt. Vi har ju vanliga jobb, vi har annat att göra än att sitta och skjutsa skolbarn. Det är en tjänst vi betalar för via skattsedeln, då förväntar man sig att det ska fungera, säger han och tillägger:
– Till syvende och sist handlar det om att vi är rädda om våra barn. De är ju det värdefullaste vi har.
Det finns även fler föräldrar i området som själva har valt att skjutsa sina barn.
En av dem är Björn Andersson i Åmliden, vars 12-årige son åkte med i bussen som välte i Lillholmträsk:
– Det var sista gången han åkte buss förra vintern. Han klev inte på mer. Det fanns andra orsaker än olyckan också, men det är klart att han inte tyckte att det var roligt, berättar han.
Norran har fått andra vittnesmål om incidenter där bolagets bussar varit inblandade, varav två har lett till polisutredningar.
Det ena fallet gäller en krock i Åmliden i april i år, när en minibuss körde in i ett lastbilssläp. En händelse som slutade med att busschauffören bötfälldes.
Vidare fick polisen in en anmälan sedan en buss ska ha prejat en personbil av vägen vid Finnäs i maj i år.
Händelsen utreddes som vårdslöshet i trafik och smitning, men utredningen lades ned i brist på bevis.
Många gånger landar Norsjöbornas oro och kritik hos Mari Johansson, utredare vid Norsjö kommun. Kommunen har regelbundna avstämningar med Länstrafiken, där bland annat kritik tas upp.
– Vi har haft en vår med ganska många incidenter och passagerare som känt sig otrygga.
På mötena, där även Boreal har varit med, har de gått igenom och följt upp incidenterna.
– Vi har diskuterat vad kan vi göra för att öka tryggheten på bussen. Alla passagerare ska känna sig trygga ombord men skolbarnen är prio. Det är jätteviktigt att de känner sig trygga på väg till och från skolan.
Mari Johansson betonar att även om kommunen vill känna till avvikelserna och incidenterna i busstrafiken så ska resenärerna rapportera direkt till Länstrafiken via deras hemsida.
– De har mandat att göra något, säger Mari Johansson.
Hon förtydligar att den skolskjuts som kommunen själv ansvarar för körs med taxi, men att många barn åker till skolan med linjebussar. Bussarna är tillgängliga för alla resenärer till skillnad från skolskjutsen som endast är för grundskolans elever.
Linjetrafiken beställs och betalas av kommunerna, men det är Länstrafiken som upphandlar och äger avtalet med bussbolagen.
– Men vi är väldigt måna om att det ska fungera bra, så allt som kommer in till oss kommunicerar vi till Länstrafiken. Inget fastnar hos oss, utan vi skickar vidare allt och tar upp det på våra regelbundna avstämningar.
Hur känns det att kontaktas av oroliga föräldrar och resenärer när kommunen egentligen inte kan göra så mycket åt problemen, förutom att ha en dialog med de andra bolagen?
– Vi uppskattar att resenärerna även rapporterar in brister till oss, eftersom kommunen finansierar trafiken har vi en skyldighet att undersöka och ta det vidare med Länstrafiken.
– Vi förutsätter att bristerna åtgärdas och att resenärerna känner sig trygga med att ta bussen till arbetet eller skolan, avslutar Mari Johansson.
Tomas Larsson, vd för Boreal, säger att varje gång ett klagomål om Norsjöbussarna kommer till Länstrafiken blir Boreal kontaktade. De utreder klagomålet och återkopplar med ett svar och vilka eventuella åtgärder som vidtagits.
Gör ni det varje gång?
– Ja, varje gång det dyker upp något.
Som exempel lyfter han händelsen i Åmliden, där ett barn lämnades kvar själv ombord medan chauffören gick ut.
– Det har vi rättat till. Det är rätt logiskt, sitter det ett barn i en buss som kört fast måste man först kommunicera med barnet innan man går ut och kollar vad som hänt. Vi har hanterat det med berörd chaufför.
Redan innan en chaufför anställs av Boreal gör bolaget flera olika kontroller, säger han.
– Vi tar alltid ut information från belastningsregistret, och kollar deras referenser. Får vi helt nya chaufförer gör vi en kvalitetskontroll där de får provköra. Vi kontrollerar våra chaufförer ganska hårt, och det är också en del i avtalet med Länstrafiken som vi tar på största allvar.
I Åmliden blev en chaufför bötfälld, vad gjorde ni då?
– Vi har haft kontakt med polisen i det ärendet och har hanterat det enligt våra rutiner. Exakt hur vår interna rutiner ser ut tänker jag inte prata om. Men vi jobbar ständigt med förbättring, framför allt när det kommer till säkerheten och att förebygga olyckor.
Finns det en gräns för hur många incidenter en chaufför får vara inblandad i?
– Det finns definitivt en gräns. Men vi agerar inte utifrån vad någon tycker, utan vi behöver fakta. Vi ska värna om våra medarbetare och se till att de får stöd. Vi sparkar inte folk utifrån en känsla, säger Tomas Larsson och tillägger:
– Men du kan vara 100 procent säker på att vi har koll och följer upp enligt våra rutiner.
Om chauffören lämnar barn ensamma, efter ett tillbud, utan att ens sätta ut varningstriangeln. Borde inte en enskild incident räcka en sådan gång?
– I detta fall så hade bussen kört fast i snön. Det som hände var att chauffören valde att gå ut för att se om man kan få lös bussen utan att tillkalla assistans.
Har du förståelse för att föräldrar kan tycka det?
– Absolut, men jag menar också att de måste bedömas från fall till fall.
Båda incidenterna i Åmliden, den farliga omkörningen samt händelsen med bussen som välte i Lillholmträsk har anmälts till Arbetsmiljöverket av ansvariga på Boreal.
Tomas Larsson beklagar att de personer som Norran har pratat med upplever en otrygghet i busstrafiken. Men han delar inte bilden av att det ska ha inträffat "en hel drös" med dikeskörningar och att det ofta körs vårdslöst.
– Det är inte sant.
Han förklarar att Boreal har gjort olika punktinsatser, bland annat låtit tre personer åka med på bussarna för att själva se hur körningarna går till. Men det har inte visat några anmärkningar, säger Tomas Larsson.
– Vi är i en tråkig sits på något sätt, för hela vår verksamhet handlar om säkerhet. Vi sätter alltid säkerheten först, och då är upplevelsen av otrygghet är inte önskvärd.
Trots åtgärderna kontaktas Boreal ändå av upprörda resenärer.
– Folk hör av sig om påstådda fortkörningar. Men vi har ett realtidssytem där vi kan se hastigheter, och när vi har gått igenom det så ser vi inga fortkörningar.
Realtidssystemet är ett verktyg som kan ge detaljerad information om en körning. Det kan exempelvis vara hastigheter, felaktiga inbromsningar eller om dörrarna skulle vara öppna, förklarar han.
När något är avvikande säger systemet till.
Kan systemet visa rådande väglag?
– Nej, det kan det inte.
– Våra chaufförer är otroligt duktiga, och djungeltrumman är stark på en liten ort. Märker någon i Norsjö att det är halt så vet snart alla i verksamheten om det. Och är det för halt så tar vi i samråd med Länstrafiken beslut om att ställa in trafiken. Vi ska aldrig äventyra säkerheten.
Ibland är vägarna både smala och krokiga, är det inte möjligt att köra olämpligt fastän man inte bryter mot hastighetsreglerna?
– Självklart är det så och därför har vi haft olika personer som åkt med för att göra den bedömningen.
Hur ska ni agera framåt för att resenärer och barn ska känna sig trygga?
– Det viktigaste för oss är återigen säkerheten och att man ska känna sig trygg. Vi tar åt oss av all kritik och alla förbättringsförslag som vi får till oss och jobbar utefter det.
Harriet Söder är vd vid Länstrafiken i Västerbotten. Hon säger att kritiken som kommit in mot busstrafiken i Norsjö har tagits upp med Boreal, som sedan har agerat.
– Det vet jag att de har gjort, säger hon.
Länstrafiken hittar heller inte de många avvikelserna som kritikerna påtalar. När någon har hört av sig om en buss som exempelvis har kört fort, har även Länstrafiken kontrollerat realtidssystemet. Men de kan inte hitta någon fortkörning, säger Harriet Söder.
I sommar slöt Länstrafiken ett nytt avtal med Boreal, bolaget kommer att trafikera i sju år framåt från och med 1 januari 2025.
I upphandlingsunderlaget står det att leverantören, Boreal, ska verka efter Länstrafikens mål. Där nämns bland annat att trafiken ska ge nöjdare kunder och ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken.
Tycker du att ni når upp till målen?
– Det skulle jag säga att vi gör.
Vid upphandlingen är det lägsta pris som vinner. Att ett trafikbolag har rapporterat incidenter eller har fått kritik riktad mot sig påverkar inte upphandlingen, förklarar hon. Istället utgår man från att bolagen sköter sig och uppstår det problem så tar man upp det med det berörda bolaget.
– Det är bästa sättet är att hantera problemen. Men det är klart att om man förlorar trafiktillståndet så upphandlar vi ett annat bolag, men det gör vi inte på grund av enskilda klagomål.
Den resenär som vill framföra klagomål på linjetrafiken bör gå via formuläret på hemsidan, säger Harriet Söder.
– Då kan kundtjänst att agera på det och skicka återkoppling, det är det bästa sättet att gå till väga.