VÄld i nÀra relation bestÄr sÀllan av enbart fysiskt vÄld. VÄld finns i flera former sÄsom psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt.
De komplexa mekanismerna bakom vÄld i nÀra relation och varför det Àr sÄ svÄrt för den utsatta att lÀmna den destruktiva partnern ska diskuteras under ett panelsamtal initierat av nÀtverket MÀn för kvinnofrid. à hörarna kan förvÀnta sig en informativ diskussion om en av vÄr tids mest angelÀgna frÄgor.
â Vi kommer att informera om vilket ansvar vi har pĂ„ individ- och familjeomsorgen i SkellefteĂ„ kommun, sĂ€ger Anette Stenmark, enhetschef pĂ„ socialtjĂ€nsten, som Ă€r en av deltagarna i samtalet.
Andra som kommer att delta Àr Anna Grönroos, polismyndigheten, Therese Lundberg, Centrum mot vÄld, Matz Sparrman, psykolog och psykoterapeut och Therese Claesson, ordförande pÄ Guldstadens kvinnojour som ska dela sina insikter och erfarenheter. Samtalet leds av Andreas Westerberg, politisk redaktör pÄ Norran.
Anette Stenmark lyfter vikten av civilkurage nÀr det kommer till frÄgan om vÄld i nÀra relationer.
â Det Ă€r inte ovanligt att personer i nĂ€rheten av den som utsĂ€tts, som familj och vĂ€nner, kĂ€nner till vĂ„ldet. Av förstĂ„eliga skĂ€l vĂ„gar den utsatta inte ta hjĂ€lp eller prata om sin situation, hen Ă€r ofta för nedbruten av den destruktiva relationen för att kunna se vad det Ă€r som pĂ„gĂ„r. DĂ€rför Ă€r det jĂ€tteviktigt att personer i nĂ€rheten vĂ„gar stĂ„ upp för den som blir utsatt och hjĂ€lpa.
Hon berÀttar att de kommer att prata om hur viktigt det Àr att jobba med normer om vad som Àr vÄld.
â Alla inte Ă€r medvetna om att det finns olika typer av vĂ„ld, sĂ„som ekonomiskt vĂ„ld, psykiskt vĂ„ld och materiellt vĂ„ld.
Anette Stenmark tycker att sjÀlva frÄgestÀllningen: "Varför gÄr hon inte?" Àr fel och flyttar ansvaret frÄn förövaren till den som blir utsatt.
â Det Ă€r viktigt att fokusera pĂ„ förövaren. "Varför slĂ„r en i relationen?" eller "Varför agerar hen destruktivt?" Det Ă€r nĂ„got vi kommer diskutera under panelsamtalet.
Therese Claesson, ordförande pÄ Guldstadens kvinnojour, Àr en av deltagarna pÄ panelsamtalet om vÄld i nÀra relation.
Hon menar att det Àr vÀldigt lÀtt att förstÄ varför en utsatt person inte lÀmnar en destruktiv relation.
â Det kan finnas en mĂ€ngd anledningar bakom. Exempelvis att relationen varit vĂ€ldigt nedbrytande och försatt den utsatta i en situation dĂ€r hen saknar handlingsutrymme. Det kan vara svĂ„rt att se att det finns en vĂ€g ut och mĂ„nga stannar pĂ„ grund av rĂ€dsla. Om det finns gemensamma barn med i bilden sĂ„ kan den utsatte fĂ„tt höra hot om att inte fĂ„ trĂ€ffa barnen om hen lĂ€mnar. Vid gemensam vĂ„rdnad kan den som varit utsatt vara rĂ€dd för att lĂ€mna barnen ensamma varannan vecka med den vĂ„ldsamma förĂ€ldern. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att man blivit sjukskriven pĂ„ grund av den destruktiva relationen och har det tufft ekonomiskt, dĂ€rmed Ă€r det svĂ„rt att lĂ€mna pĂ„ grund av ekonomiska skĂ€l, menar Anette Stenmark.
â I början Ă€r det ju en kĂ€rleksrelation och mĂ„nga lever pĂ„ hoppet om att det ska bli bĂ€ttre. Den utsatta kan i mĂ„nga fall lĂ€gga skulden pĂ„ sig sjĂ€lv och försöka Ă€ndra pĂ„ sitt sĂ€tt att vara för att undvika att partnern ska bli arg och vĂ„ldsam.
Vilket Àr ditt viktigaste rÄd till personer som lever i en destruktiv relation?
â Det Ă€r att vĂ„ga prata om relationen med nĂ„gon du har förtroende för. I vissa fall Ă€r den som blir utsatt vĂ€ldigt isolerad och har fĂ„ kontakter, men det Ă€r viktigt att prata med nĂ„gon. Det kan vara till exempel nĂ„gon inom sjukvĂ„rden, socialtjĂ€nsten, din chef eller kollega. Att prata om relationen kan göra att du fĂ„r ny input och öppnar ögonen för det som Ă€r osunt och det Ă€r en bra början. Det Ă€r viktigt att fĂ„ en annan röst Ă€n den stĂ€ndigt nedbrytande rösten frĂ„n förövaren.
Panelsamtalet Àger rum pÄ Trappscenen i Sara kulturhus den 15 januari klockan 18.30 och det Àr fri entré.