Utredningen, som godkändes av socialnämnden på onsdagen, visar att det finns finsktalande personal vid ett flertal särskilda boenden och vissa hemtjänstområden i Skellefteå kommun.
– Nu får vi ett bättre grepp om vilka språkkunskaper som finns och hur vi kan använda det på ett bättre sätt, säger Kenneth Fahlesson (S), ordförande socialnämnden.
”Som med bondska”
Han anser att äldre sverigefinnar bör kunna få vård på sitt hemspråk.
– När man blir äldre faller man ofta tillbaka på det språk som man hade tidigare. Att få stöd i de samtal som de behöver på sitt hemspråk ger en annan sorts kontakt. Det är som med bondska, kan båda två prata det får man en annan känsla.
Cirka 4 000 sverigefinnar i första till tredje generationen uppskattas bo inom Skellefteå kommun, som från och med den 1 februari 2018 ingår i förvaltningsområdet för finska. Det innebär att finsk kultur och finska språket har fått förstärkt skydd enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
– Vi håller på att rekrytera en samordnare i kommunen som ska arbeta med finsk kultur och hur finskan kan lyftas mer.
Studerat grannstäder
Bland annat har utredarna tittat på Umeå och Luleå kommuner, som sedan 2011 respektive 2013 varit en del av förvaltningsområdet för finska.
Enligt minoritetslagen krävs att ordna insatser på finska inom äldreomsorgen. Nu får socialkontoret i uppdrag att planera och utforma sin verksamhet för att kunna tillgodose behov som kan uppstå inom omsorgen på finska.
– Nu gäller det att jobba vidare med det här och se till att det blir verkstad. Vi får jobba tillsammans med samordnaren för att se hur vi kan bli bättre på det här, säger Kenneth Fahlesson och fortsätter:
– Även det kommunala pensionärsrådet har fått yttra sig i utredningen, och de tycker att förslaget ser bra ut.
Rekryteringscenter vid support och lokaler har också fått ett uppdrag om att inventera språkkunskaper i finska språket inom förvaltningarna.