Utpekad våldtäktsman släpptes: Lämnade landet • ”Offrets trauma”

Den 30-årige utländske medborgaren slapp sitta häktad i väntan på åtal och rättegång för en misstänkt våldtäkt mot en kvinna i Skellefteå sommaren 2023.
Han har sedan länge lämnat landet – och nu blir han internationellt efterlyst efter beslut från chefsåklagare Åsa Jonsson.
– Efter att min klient utsattes för detta trauma är det oerhört allvarligt att rättskedjan inte fungerade och att han släpptes fri, säger målsägandebiträdet Mikael Stenman.

Greps för våldtäkt i Skellefteå, släpptes av åklagare – och nu blir 30-åringen internationellt efterlyst. Detta sedan chefsåklagare Åsa Jonsson fick igenom kravet att mannen skulle häktas i sin utevaro. Och i kläm sitter nu brottsoffret, som gjorde polisanmälan redan i slutet av juni 2023 och som tvingas vänta på den rättsliga prövningen.

Greps för våldtäkt i Skellefteå, släpptes av åklagare – och nu blir 30-åringen internationellt efterlyst. Detta sedan chefsåklagare Åsa Jonsson fick igenom kravet att mannen skulle häktas i sin utevaro. Och i kläm sitter nu brottsoffret, som gjorde polisanmälan redan i slutet av juni 2023 och som tvingas vänta på den rättsliga prövningen.

Foto: Hans Berggren/Arkivbild/Montage

Skellefteå2025-04-14 19:00

Det var i slutet av juni 2023 som polisen i Skellefteå larmades till en bostad efter en anmälan om en våldtäkt.

Kvinnan som utsattes för brottet kunde peka ut den misstänkte som snabbt blev anhållen i sin frånvaro. Ett dygn senare greps 30-åringen.

Men efter olika utredningsåtgärder, främst förhör och tekniska utredningsinsatser, beslutade åklagare att mannen skulle släppas.

Detta trots att brottet våldtäkt har ett högt minimistraff på två års fängelse, vilket innebär så kallad obligatorisk skäl för häktning, samt att mannen är medborgare i ett annat land och att det kunde vara aktuellt med ”flyktfara” som skäl för häktning.

undefined
Den 30-årige mannen satt frihetsberövad ett par dagar i polishuset i Skellefteå sommaren 2023, men släpptes den 2 juli efter beslut av åklagare.

Eftersom mannen släpptes fanns inga pressande tidsgränser för polisens utredare och åklagaren att hålla (sitter en person häktad ska förundersökningsarbetet bedrivas skyndsamt).

Åklagare Stina Stener väckte åtalet mot 30-åringen för den misstänkta våldtäkten den 11 april i fjol.

I åtalet beskrivs hur mannen ska ha genomfört samlag med Skelleftekvinnan, som inte deltog frivilligt, genom att han ”under delar av händelseförloppet otillbörligt utnyttjat att målsäganden på grund av sömn och/eller berusning befunnit sig i en särskilt utsatt situation”.

I andra hand ska 30-åringen, menar åklagaren, dömas för så kallad oaktsam våldtäkt, att han varit ”grovt oaktsam beträffande omständigheten att målsäganden inte deltog frivilligt”.

Förutom kvinnans berättelse hänvisade Stina Stener som bevisning till vad en person hört målsäganden säga efter händelsen, sjukvårdens journalanteckningar, sakkunnighetsutlåtanden, polisens spårsäkring och textmeddelanden mellan mannen och kvinnan.

undefined
När åtal väcktes i april 2024 beskrivs hur mannen ska ha genomfört samlag med kvinnan, som inte deltog frivilligt. Detta genom att han ”under delar av händelseförloppet otillbörligt utnyttjat att målsäganden på grund av sömn och/eller berusning befunnit sig i en särskilt utsatt situation”.

Hösten 2024 var det kallat till rättegång i Skellefteå, men då kom ett skriftligt besked från 30-åringen att han inte kunde medverka på grund av sjukdom inom familjen.

30-åringen behövde vara vid den nära anhörigas sida ”under denna kritiska tid”, stod det i mejlet till tingsrätten.

Rättegången ställdes in, ett nytt försök gjordes att boka in en förhandling den 27 augusti i år – men då upptäckte tingsrätten att 30-åringen stod registrerad som ”Utvandrad” i folkbokföringen.

Det fick till följd att chefsåklagare Åsa Jonsson för en vecka sedan gick in med en begäran att 30-åringen skulle häktas i sin utevaro.

Hon menade att det fanns dubbla häktningsskäl: risken att han undandrar sig straff samt det höga minimistraffet för våldtäkt.

En dag senare hölls förhandlingen i 30-åringens utevaro. På plats i rättssalen fanns däremot mannens advokat Jens Nyström.

Tingsrätten beslutade att 30-åringen skulle häktas i sin utevaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt.

– Min klient förnekar brott, han motsätter sig beslutet om häktning. Han har inte medvetet hållit sig undan, och han har för avsikt att medverka vid en kommande rättegång, säger Jens Nyström till Norran.

undefined
Chefsåklagare Åsa Jonsson gick den 7 april in med en begäran om att den 30-årige mannen skulle häktas i sin utevaro. Detta efter att tingsrätten upptäckt att mannen stod som ”Utvandrad” i folkbokföringen när våldtäktsrättegången skulle bokas in med start i slutet av augusti.

Häktningen kommer nu följas av att 30-åringen blir internationellt efterlyst.

Frågan är då: varför valde inte åklagare redan sommaren 2023 att begära 30-åringen häktad? Då hade det efter någon månads polisutredning kunnat hållas en rättegången redan senhösten 2023.

Chefsåklagare Åsa Jonsson:

– Åklagaren gjorde den sammantagna bedömningen sommaren 2023 inte fanns tillräckliga skäl för att gå in med en begäran om häktning. Den här personen hade då fast jobb och bostad i Skellefteå, det är saker som ska vägas in. Och man gör inte bara en bedömning utifrån minimistraffet på det misstänkta brottet när man som åklagare går in med en häktningsframställan.

I kläm kommer ett brottsoffer där det i sommar gått två år sedan polisanmälan, kan du förstå den stora besvikelsen?

– Ja, det kan jag absolut. Och vi vill också att det här ska prövas av en domstol, det är därför han begärdes och blev häktad i sin utevaro.

undefined
Mikael Stenman är målsägandebiträde för den Skelleftekvinna som anmälde en 30-årig man för våldtäkt sommaren 2023. Fortfarande har inte rättegången hållits, vilket upprör både kvinnan och hennes juridiska ombud.

Målsägandebiträdet Mikael Stenman är upprörd:

– Det här är dåligt för min klient, det är dåligt för rättsväsendet. Hon har genomgått ett trauma, och det är mycket allvarligt att hon behandlas på det här sättet. Den här rättsliga prövningen kunde ha genomförts redan hösten 2023, men nu sitter vi fortfarande och väntar på rättegången.

– Det här blev fel från början, att den misstänkte inte häktades. Visst, nu är han häktad i sin utevaro. Men rättsväsendet förtjänar ändå ingen klapp på axeln för det, tillägger Stenman.

Olika skäl för häktning

• Sedan en brottsmisstänkt person gripits måste det inom fyra dygn hållas en häktningsförhandling ifall åklagaren anser att det finns ett eller flera skäl för att personen ska sitta frihetsberövad i väntan på åtal och rättegång.

• De tre vanligaste häktningsskälen är att den misstänkte på fri fot på olika sätt kan försvåra utredningen, att denne kan begå nya brott samt att minimistraffet för brottet är ett och ett halvt års fängelse.

• Andra skäl är om det finns risk att personen flyr landet eller att personens identitet är okänd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!