Stefan Joneland vid Migrationsverket säger att nedläggningen i Skellefteå beror på flera saker, bland annat att myndighetens uppdrag håller på att förändras.
Migrationsverket beslutade i veckan att lägga ned myndighetens verksamhet i Skellefteå. Förslaget på avvecklingen presenterades i början av året och sedan dess har det hållits MBL-förhandlingar med fackförbunden ST, Saco och Seko. Den 30 juni 2026 beräknas avvecklingen vara klar.
I MBL-protokollet framgår det att de berörda medarbetarna i Skellefteå har uttryckt ett stort missnöje.
Stefan Joneland, tillförordnad regiondirektör för Migrationsverket i region nord, säger att han förstår medarbetarna är missnöjda med beskedet.
– Det är en verksamhet som funnits länge och många av medarbetarna har jobbat där under en lång tid. Jag har respekt för, och förståelse för det. Många är väldigt duktiga på sina jobb.
– Det är ett tufft besked att lägga ned verksamheten på en hel ort men hela Migrationsverkets område är under omdaning, fortsätter han.
Han förklarar att bakgrunden till nedläggningen har flera orsaker. Dels beror det på ett minskat antal ansökningar om asyl i Sverige, dels beror det på att myndighetens arbete håller på att förändras till följd av reformerna inom migrationsområdet, bland annat Tidö-avtalet och EU:s asyl- och migrationspakt.
Rent konkret påverkar detta hur myndighetens anställda kommer att jobba. I Skellefteå förvaltar Migrationsverket lägenheter för asylsökande, men den boendeformen håller myndigheten på att fasa ut, förklarar Stefan Joneland.
– Den stora förändringen är att asylsökande inte ska bo i egen lägenhet utan i Migrationsverkets kollektiva boenden under tiden handläggningen sker. Får de bifall på sin ansökan flyttar de ut och etablerar sig, och får de avslag flyttar de till ett återvändandecenter innan de lämnar Sverige.
Växlingen från egna lägenheter till kollektivt boende har pågått i något års tid, och nu är Migrationsverket inne i arbetet med att utveckla mottagnings- och återvändandecenter. Det innebär att de kollektiva boendena finns i anslutning till orterna där ärendena också prövas, förklarar han.
Fanns det ingen annan lösning än att lägga ned kontoret?
– Det är inget lättvindigt beslut att avveckla en hel ort, men i slutändan är det en lokaliseringsfråga om var Migrationsverket ska finnas långsiktigt och då har vi tanken om center där flera verksamheter är samlade.
Vissa menar att det är viktigt att myndigheter är representerade i hela Sverige, har ni tagit hänsyn till symbolvärdet med att lägga ned kontoret i Skellefteå?
– Det finns med i bakgrunden, men längs Norrlandskusten finns Migrationsverket i Uppsala, Sundsvall, Umeå, Skellefteå och Boden, så det är en ganska bra täckning av kontor.
Han lyfter att samtidigt som Migrationsverket börjar fasas ut så kommer Statens servicecenter (SSC) att fortsatt verka i Skellefteå och ta över några av Migrationsverkets tjänster. Där kommer Migrationsverket på sätt och vis vara representerade.
Vad som händer med de 20 anställda som berörs av nedläggningen är för tidigt att säga, men processen har inletts och Trygghetsstiftelsen kommer att kopplas in, säger Stefan Joneland.
Norran har sökt representanter för fackförbunden.
I MBL-protokollet från mars framgår det att fem fackliga förhandlare medverkade under förhandlingen och samtliga ställde sig oeniga till förslaget om avveckling.
De påpekade bland annat att arbetsgivaren har för bråttom. De menade att Migrationsverket istället borde "avvakta, behålla och ta vara på kompetensen".
Rättelse: Tidigare stod det felaktigt att SSC kommer att etableras i Skellefteå. Uppgifterna i artikeln har ändrats.