Vid Blaikengruvan tvingades samhället ta ett långt större ansvar för efterbehandlingen än företaget. De har nu gjort att större ekonomiska säkerheter föreslås i ett betänkande.
Det föreslår regeringens särskilde utredare Daniel Barr som lett gruvavfallsutredningens betänkande ”Statens gruvliga risker” som i sommar överlämnats till regeringen och miljöminister Karolina Skog.
Bakgrunden till detta är bland annat två uppmärksammade gruvkonkurser.
Höga kostnader
För gruvorna i Blaiken och Svärtträsk i Västerbotten där gruvföretagen gått i konkurs beräknas efterbehandlingskostnaderna överstiga 400 miljoner kronor. Kostnader nu staten tvingas stå för. I dessa fall uppgick de av verksamhetsutövarna ställda säkerheterna till 2,3 miljoner kronor, enligt betänkandet.
I dag finns det elva gruvor i drift i Sverige. Malm från dessa gruvor anrikas vid åtta anrikningsverk, varav fem finns i anslutning till aktiva gruvor. Därutöver finns det tre gruvor där driften avslutats i närtid.
Detta innebär att det i dag finns gruvverksamhet på 17 platser där gruvavfall behöver tas om hand eller som på annat sätt behöver efterbehandling efter avslutad drift.
Snåla säkerheter
De samlade säkerheterna som ställts uppgår i dag till 2,6 miljarder kronor.
”Det finns dock skäl att tro att också de säkerheter som beslutats under de nuvarande reglerna är för snålt tilltagna.”, skriver Barr.
Utredningen har också genomfört en översiktlig osäkerhetsanalys. Analysen visar att om säkerheterna ska bestämmas på en betryggande nivå skulle de behöva uppgå till så mycket som 6,3 miljarder kronor. Utredningen lägger i sitt betänkande förslag i syfte att skydda skattebetalarna från sådana kostnader som verksamhetsutövarna är skyldiga att stå för.
Fyra förslag
Gruvavfallsfinansieringsutredningen slutsatser och förslag blir fyra stycken:
1) Efterbehandlingsåtgärderna ska dokumenteras av gruvföretagen i en plan så det blir tydligt vad som ska åstadkommas. Efterbehandlingsplan och säkerhetsbelopp föreslås revideras minst vart femte år. Gruvverksamhet tillåts inte utan att fullgoda säkerheter har ställts
2) Säkerheterna föreslås beräknas så att de täcker kostnaderna vid en konkurs de närmaste fem åren.
3) Endast bankgarantier med standardiserade villkor samt pant i form av deposition av kontanta medel föreslås tillåtas som säkerhet framöver.
4) Riksgäldskontoret föreslås överta uppgiften att besluta om säkerheterna från Mark- och miljödomstolen.